Varför väljer inte fler unga i Västernorrland att läsa vidare?
Trots att unga i Västernorrland som går ut gymnasiet har samma grad av högskolebehörighet och lika fullständiga gymnasiebetyg som resten av landet, så ligger vi under genomsnittet när det gäller hur många som pluggar vidare efter gymnasiet.
Kristin Öster är ordförande i fackförbundet Sacos studentråd. Hon är aktiv i debatten om att bredda rekryteringen till högre utbildning. Hon ser två skäl till att unga i Västernorrland har sämre övergångssiffror än genomsnittet.
– Geografiska avstånd kan vara ett hinder, men det handlar också om förväntningar och attityder. Vilka krav som lärare ställer, men också från föräldrarna, säger Kristin Öster.
Det är anmärkningsvärt hur få unga män i inlandet som läser vidare.
-- I Ånge kommun är det bara 17 procent av männen som har påbörjat en högskoleutbildning vid 25 år ålder. Samma siffra är 50 procent bland kvinnorna, så frågan är hur vi når dem.
Kristin Öster menar att högskolor och universitet ska tillgängliggöras av rättviseskäl, men också för att det är bra om till exempel läkare och vårdpersonal har olika social bakgrund eftersom patienterna också har det. Mittuniversitet arbetar för att bredda rekryteringen.
– Vi jobbar mot lärarna på regionens gymnasieskolor för att tillsammans med dem fundera på hur vi bäst når eleverna och hur vi kan stimulera dem till att läsa vidare, att vi blir tillgängliga för dom, berättar Åsa Bång, projektledare för Miuns regionala gymnasiesamverkan.
