Krav på strängare regler för snabblånebolag

2:06 min

Konsumentverket och Finansinspektionen efterfrågar hårdare regler för snabblånebolag efter Ekots tester.

Testerna visar att två av fyra godkända snabblånebolag bryter mot dagens regler och lånar ut pengar till personer som inte kan betala tillbaka. Gunnar Larsson på Konsumentverket har en mycket dålig bild av snabblånebranschen.

– Så gott som alla de bolag vi har tittat på, och då tittar vi ganska ingående, brister just i det att de inte prövar om personen i fråga har möjlighet att betala tillbaka, och det är upprörande, säger Larsson.

Sedan årsskiftet måste snabblåneföretagen ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen för att få fortsätta med sin verksamhet. Processen går långsamt och hittills har bara fyra av bolagen blivit godkända.

Ekot har tagit hjälp av den 21-åriga studenten Linnea som har låg inkomst för att testa om bolagen följer reglerna. Tidigare har Linnea fått snabblån från företaget Na No Invest & Finans AB. När Ekot låter henne testa det senaste bolaget som fått tillstånd, Northmill AB, får hon låna tvåtusen kronor vid två tillfällen med kort mellanrum.

Linneas inkomst är inte tillräckligt hög för att hon ska få lån vilket hade framgått om bolagen gjort en ordentlig kreditprövning.

Malin Omberg, chef för Konsumentskydd på Finansinspektionen är självkritisk mot att bolagen bryter mot reglerna.

– Vi har ansvar för att se till att de här företagen har som avsikt att bedriva en god verksamhet och det är uppenbart i de här fallen att det inte varit så, säger Omberg.

Varken snabblånebolagens branschorganisation SKEF eller företaget Northmills vd, som sitter i branschorganisationens styrelse, vill kommentera Ekots test.

Branschen är mycket pressad från flera håll. Bland annat funderar regeringen på att lägga som förslag att det blir som i Finland där snabblånebolagens möjligheter att ta ut höga räntor är begränsade. Ett räntetak på 50 procent har gjort att många snabblåneföretag lagt ned.

Malin Omberg på Finansinspektionen tycker att regeringen måste göra något.

– Jag tror verkligen man behöver titta på om man behöver införa räntetak och kostnadstak och så vidare, säger Omberg.