Odla fisk i industrimiljö, en lösning för framtidens matkris?

Svenskodlade jätteräkor snart verklighet

6:14 min

Nu testas en ny typ av akvakultur i Sverige där en blandning av levande mikroorganismer får ta hand om reningen av vattnet där jätteräkor odlas kommersiellt.

Mer: Klotets reporter Agnes Faxén kommenterar räkodling som eget ekosystem

Den här blandningen kallas för en bioflock, och metoden har precis börjat användas för odling av jätteräkor i Uppsala och i Bjuv i Skåne. Odlingen i Uppsala ska också användas för forskning.

Den första omgången med räklarver har nu kommit med flyg till Sverige från Florida och inne i den väluppvärmda industrilokalen lutar sig Matilda Olstorpe, mikrobiolog och vd för räkodlingsföretaget Vegafish, över en plastbehållare med vatten. Hon sticker ner en sådan där liten grön håv man brukar använda till akvariefiskar, och får hjälp med att fånga upp larverna i en burk av Anders Kiessling, som är professor i akvakultur vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Jag tänkte vi skulle plocka upp några larver så vi kunde få se några stycken, hur de ser ut, säger Anders Kiessling.

Båda två har helt klart sett fram emot att räklarverna ska komma så att de får börja testa den nya anläggningen. Vattnet som larverna simmar omkring i syresätts av pumpar och det är därför det dånar och bubblar överallt.

Men vattnet ser inte särskilt badvänligt ut, eftersom det har en ganska intressant grönaktig färg, som orsakas av just bioflocken, som är det allra viktigaste i anläggningen och består av en blandning av mikroorganismer som bakterier och brunalger. De tar hand om foderrester och avföring från räkorna så att vattnet hålls rent och är samtidigt den mat som räkorna äter. Matilda Olstorpe menar att det på det här sättet går att odla jätteräkor miljövänligt på land här i Sverige.

När räkorna fortfarande är så små att de är larver får de fodret i form av pulver uppmätt i plastpåsar. Men även om det måste tillföras en del foder, så är en av poängerna med att ha en bioflock med mikroorganismer i vattnet, att åtgången på foder kan minskas, jämfört med system utan bioflock.

Dessutom kommer ett av forskningsprojekten här att undersöka om det går att göra eget foder av matavfall. Närmare bestämt av överblivna ärtor i ett samarbete med livsmedelsföretaget Findus, för att slippa använda sådant här köpt foder.

Efter ett tag, när de växt till sig lite, ska räklarverna flyttas över till mycket större bassänger i rummet intill. Det är där de ska utvecklas från pyttesmå larver till fullvuxna jätteräkor på bara tre månader, innan det är dags att fylla på med nya räklarver.

Anders Kiessling säger att här finns det en intressant sak att fundera på när det gäller miljöpåverkan:

- I dag flyger vi in räklarverna, och det innebär ju miljöpåverkan med utsläpp av koldioxid i transporten. Men det finns många som hänger på vad gäller att använda bioflockar för att föda upp räkor och redan nu finns det projekterat för fyra eller fem anläggningar i Europa. Samtidigt finns  det planer på att starta uppfödning av räklarver i Europa, säger Anders Kiessling. Han fortsätter:

- Vi tar igen en del på att transporten till kunden blir kortare. Men vi behöver en livscykelanalys för att se om vi egentligen går plus eller minus vad gäller just miljöpåverkan och för att få svar på om det är bättre att transportera frysta stora räkor, eller små räkor. Klart är dock att det finns en miljöpåverkan i vilket fall, säger Anders Kiessling.

Sara Sällström
sara.sallstrom@sr.se