Dumpad antibiotika i Indien ökar risk för resistenta bakterier

1:52 min

I sjöar utanför Hyderabad i Indien har läkemedelsfabriker dumpat stora mängder avfall. I bottenslammet finns resistensgener som kan överföras till bakterier som orsakar sjukdomar. Det nya sättet för bakterier att bli resistenta mot antibiotika har upptäckts av svenska forskare och ska diskuteras på ett internationellt möte i Uppsala idag.

Arga bybor protesterar mot det svarta giftslammet intill antibiotikafabriker i indiska Patancheru utanför Hyderabad. De säger att barnen blir missbildade och byborna har försökt att få tillverkarna att sluta dumpa sitt orenade avfall i decennier. Ett mål i högsta domstolen har väntat 25 år på att avgöras. En studie visade att tumörer var 10 gånger vanligare här än i byar längre bort.

För några år sedan väckte Göteborgsforskare stor uppståndelse när de mätte att vattnet i floden här innehöll så höga halter antibiotika att det fungerade att dricka som medicin. Senare har indiska myndigheter sagt att problemet är löst, men nya provtagningar visar att det inte stämmer.

I bottenslammet på sjöar i området har forskarna nu upptäckt bakterier som har så kallade plasmider med resistensgener som skyddar mot alla vanliga antibiotikasorter. De här plasmiderna kan lätt slinka in i en annan bakterie som kommer i närheten, till exempel en mänsklig sjukdomsbakterier som E-coli. Då blir plötsligt den också immun mot antibiotika, berättar professor Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.

– Det är det som vi fram för allt är rädda för att det här är en källa för resistensfaktorer som kan hoppa in, föras över genetiskt från en miljöbakterie till en sjukdomsframkallande bakterie. När den väl är där och kommer in i en människa så kan den sprida sig över resten av världen. Det räcker att det händer en gång i en patient, säger Joakim Larsson.

Problemet att antibiotika inte längre biter på många bakterier beror allra främst på att pillren inte tas på rätt sätt av patienter och dessutom används ohämmat i djurindustrins foder, säger göteborgsforskaren Carl-Fredrik Flach.

– Det här är ju någonting som är helt förkastligt och helt onödigt varför vi ska tillåta sådana här enorma utsläpp av antibiotika till miljön som då enbart innebär en risk, säger Carl-Fredrik Flach vid avdelningen för infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.

Referens: Flach CF et al, Isolation of novel IncA/C and IncN fluoroquinolone resistance plasmids from an antibiotic-polluted lake. J Antimicrob Chemotherap 2015 in press)