Medelhavet - världens farligaste flyktväg

Hittills i år har över 3 300 människor dött i sina försök att nå Europa via Medelhavet. Det är fler än under hela 2014.

Vad är det som får hundratusentals migranter varje år att göra denna riskfyllda resa? Vilka konflikter flyr de från, vad gör EU och vilka faror möter de på vägen?

Medelhavet ses idag som den farligaste migrantvägen i världen. Enligt IOM, International Organization for Migration, har åtta av tio migranter som dött på väg till ett nytt land i år dött just på Medelhavet.

DÖDSFALL PER REGION 2014
Bild
AFRIKA
Afrika
ASIEN
Asien
AMERIKA
Amerika
EUROPA
Europa
Södra Afrika
17
Sahara
56
Östafrika
251
Afrikas horn
265
Sydasien
1
Sydostasien
74
Bengaliska viken
540
Karibien
68
Centralamerika
105
USA-Mexiko
307
Nordeuropa
1
Västeuropa
15
Sydöstra Europa
38
Medelhavet
3 279
Medelhavet hade
överlägset flest
dödsfall
2014
3 333
480
615
589
3 279
Bild
Afrika
Asien
Amerika
Europa
Södra Afrika
17
Sahara
56
Östafrika
251
Afrikas horn
265
Sydasien
1
Sydostasien
74
Bengaliska viken
540
Karibien
68
Centralamerika
105
USA-Mexiko
307
Nordeuropa
1
Västeuropa
15
Sydöstra Europa
38
Medelhavet
3 279
EUROPA
3 333
AMERIKA
480
ASIEN
615
AFRIKA
589
Medelhavet hade
överlägset flest
dödsfall
2014
3 279
DÖDA OCH SAKNADE MIGRANTER 2010-2015 PER INCIDENT
Kartan nedan visar alla incidenter där mer än 20 personer omkommit när de försökt fly till Europa via land- eller sjövägen. Uppgifterna kommer från The Migrant Files, som samlat information om dödsfall och saknade för att ge en bild av de faror migranter på väg till EU möter. Observera kartan inte är komplett, uppgifterna anger den nedre gränsen för hur många migranter som dött. Bortfallet i datan är inte konsekvent, dvs. vi vet hur många båtar kapsejsade nära den italienska kusten, men vi vet inte hur många migranter som dött öknen.


Enligt IOM är antalet migranter som dör på vägen över Medelhavet mycket högre i år i jämförelse med förra året.

De fyra första månaderna 2014 omkom 96 personer, siffran för i år är 1 780. Antalet döda i år är därmed utan tidigare jämförelse, enligt IOM.

Farligaste vägen över Medelhavet är den centrala, från Libyen. Där har den allmänna laglösheten i landet lämnat fältet fritt för hänsynslösa människosmugglare att arbeta ostört vid kusten.

Det oroliga läget i landet har också gjort att landet har blivit för farligt att stanna i. Till de som har sökt sig mot Europa från länder längre bort, ansluter sig nu också människor som har bott och arbetat i Libyen, men som nu inte kan stanna där på grund av striderna.

Det italienska inrikesministeriets uppskattning är att antalet migranter som kommer till Italien i år kommer att vara minst 30 000 fler än förra året.

 

Svårt att välja andra vägar


En viktig anledning till att så många väljer att ta sjövägen är att det i dag finns få lagliga vägar att ta sig till Europa. Flera åtgärder från EU:s sida ligger bakom.

MIGRANTRUTTER TILL EUROPA
Bild
8 841
Albanien-
Grekland
Östliga
gränsen
1 275
Svarta
havet
433
Västra
afrika
276
ITALIEN
FRANKRIKE
BULGARIEN
RUMÄNIEN
TURKIET
SYRIEN
UKRAINA
VITRYSSLAND
RYSSLAND
TYSKLAND
STORBRITANNIEN
POLEN
UNGERN
SERBIEN
GREKLAND
MAROCKO
SPANIEN
ALGERIET
LIBYEN
EGYPTEN
Västra
Balkan
43 357
Centrala Medelhavet
170 664
Östra Medel-
havet
50 834
7 842
Västra Medelhavet
Gräns mot EU
2014
Bild
Östliga
gränsen
1 275
Västra
afrika
276
Gräns mot EU
2014
Svarta
havet
433
Västra Balkan
43 357
Albanien-
Grekland
8 841
Medelhavet totalt
229 340

• Visumtvång inom EU
EU har en gemensam visumpolitik med visumtvång för över 100 länder. Personer från länder där det råder inbördeskrig eller politisk instabilitet nekas oftast visum. Allt färre syrier får exempelvis visum till Europa. 2010 beviljades närmare 35 000 visum till syriska medborgare, 2012 strax under 25 000 och idag beviljas knappt några alls.

• Böter för flygbolag och andra
Inom EU finns ett så kallat transportöransvar. Flygbolag och rederier är skyldiga att kontrollera att passagerare som reser till EU har giltiga pass och visum. Annars riskerar bolagen böter på upp till 50 000 kronor.

• Stängsel mot Turkiet
Grekland och Bulgarien har byggt stängsel längs gränsen mot Turkiet, för att förhindra att flyktingar tar sig in oupptäckta. Det ledde först till att flyktingströmmarna minskade och många syrier sökte sig till Europa via andra rutter, bland annat med båt från Turkiet. Men förra året nåddes en ny rekordnivå: 280 000 tog sig in i EU landvägen, de flesta syrier. I Bulgarien ökade antalet asylsökande med 55 procent och i Grekland 15 procent. Utöver dessa åtgärder satsar EU även resurser på att stoppa flyktingströmmar både till och inom Europa.

• EU samarbetar på plats
EU har placerat ut så kallade sambandsmän i transit- och ursprungsländer - flera afrikanska stater och länder i Mellanöstern som ska kartlägga migrationsströmmarna och smugglingsnätverken i nära samarbete med landets myndigheter.

• Hårdare tag mot "illegala"
Drygt 440 000 personer som vistades illegalt i EU upptäcktes förra året, en ökning med 28 procent jämfört med året innan, enligt EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Av dem var 75 000 syrier och 34 000 eritreaner. Många tros ha kommit till Europa på korttidsvisum och stannat kvar illegalt när deras visum löpt ut. EU diskuterar nu skärpt övervakning och sanktioner mot personer som vistas här illegalt.

 

Föreslår andra lagliga vägar till EU


I debatten om migrationspolitiken nämns ofta att fler EU-länder måste vara med och dela på ansvaret för de migranter som söker sig till Europa. Politiker och debattörer talar ofta om att skapa lagliga vägar till EU.

ASYLSÖKANDE PER EU-LAND*

Här är några av förslagen som är tänkta att stoppa flyktingkatastrofen på Medelhavet.

• Ta emot fler flyktingar via FN

Genom FN:s flyktingorgan tar ungefär hälften av EU:s länder idag emot så kallade kvotflyktingar. De kommer från flyktingläger i sina hemländers grannländer och när de tas emot av ett annat land kallas det vidarebosättning. FN har vädjat till EU om att ta emot 100 000 syriska kvotflyktingar 2015-2016 – nu ligger nivån på drygt 7 000, varav 2 700 i Sverige. EU-kommissionen föreslår ett pilotprojekt där samtliga medlemsländer förväntas erbjuda mottagande av totalt 29 000 kvotflyktingar.

• Visum för att söka asyl i EU-land
Genom så kallade humanitära visum skulle en person som flyr undan krig eller förföljelse kunna komma till ett EU-land lagligt, för att söka asyl. Tanken är då att den asylsökande vänder sig till en EU-ambassad för att där söka visum till ett EU-land. Europaparlamentet, UNHCR, Röda Korset, Amnesty och en rad flyktingorganisationer i Europa vill ha detta. EU-kommissionen ska ta fram riktlinjer för hur bestämmelserna i EU:s gemensamma visumregler ska tolkas.

• Slopat visumtvång
Flera flyktingorganisationer vill att EU slopar visumtvånget för syrier så att de kan resa in lagligt i Europa.

• Underlätta för studier och arbete
UNHCR vädjar till EU att vara generösa med att ge visum för studier och arbete i Europa. Portugal erbjuder exempelvis 70 utbildningsplatser för syrier.

• Underlätta anhöriginvandring
UNHCR och flyktingorganisationer vill att EU-länderna ska underlätta för till exempel syriska flyktingar att återförenas med sina familjer.

• Humanitära uppehållstillstånd
FN:s flyktingorgan uppmanar fler länder att ta emot flyktingar genom tillfälliga uppehållstillstånd. I dag har exempelvis Tyskland beviljat 30 000 syrier uppehållstillstånd på humanitär grund.

 

Stor andel vuxna män


­

ILLEGAL GRÄNSÖVERGÅNG 2014, KÖN OCH ÅLDER
Bild
Kön
Kvinnor
11%
Män
71%
Okänt
18%
Ålder
Vuxna
83%
Barn
15%
Okänt
2%
Bild
Kön
Kvinnor
11%
Män
71%
Okänt
18%
Ålder
Vuxna
83%
Barn
15%
Okänt
2%



 

Flykten går från konflikt och arbetslöshet


Två huvudsakliga drivkrafter ligger bakom mångas flykt över Medelhavet, krig och förtryck, samt en brist på försörjning – ofta i kombination.

MIGRANTER SOM ANKOMMIT EUROPAS SJÖGRÄNSER, PER NATIONALITET 2014
Klicka på länderna för att läsa om förhållandena respektive land.




Källor: IOM, The Migrant Files, Frontex