Var tionde patient skadas i vården

4:00 min

En av tio som vänder sig till vården drabbas av en vårdskada. Staten gör inte tillräckligt för att främja patientsäkerhet, visar Riksrevisionens granskning.

– Trots de insatser man har gjort från statens sida och att man har uppmärksammat frågorna inom sjukvården så görs det inte tillräckligt. Det är fortfarande för många som drabbas. Vi kan konstatera att vårdskadorna fortfarande är på samma höga nivå och att ansvariga myndigheter inte har gjort tillräckligt och det handlar om regeringens styrning i dessa frågor, säger Ann-Christin Johnreden, projektledare för granskningen. Hon menar att trots att en ny patientsäkerhetslag infördes för fyra år sedan så har det inte inneburit någon förändring.

Den nya lagen fokuserar på systemfaktorer istället för individuellt ansvarsutkrävande, men har även öppnat möjligheten för patienter att anmäla vårdskador utan att veta exakt vem i vårdkedjan det är som har orsakat skadan. Det skulle innebära en satsning på ökad patientsäkerhet, men trots den nya lagen så drabbas en av tio patienter en vårdskada som hade kunnat undvikas och det kostar sjukvården cirka 8 miljarder kronor per år på grund av de extra vårddygn som skadorna innebär.

Det här beror delvis på att tillsynen och stödet till vårdgivare brister, konstaterar Riksrevisionen i en granskning av patientsäkerhetsarbetet. Det finns också brister i landstingens förebyggande arbete och vårdpersonalens kompetens och möjligheter till fortbildning är begränsade.

– Lärandet hos vårdgivarna och sjukvården är ganska begränsad. Sjukvården har inte förmågan att göra uppföljningar och se vad det beror på och sprida lärdomarna. Sedan har staten ett ansvar att stödja vårdgivarna. Just där tycker vi att varken Socialstyrelsen eller IVO har gjort vad de borde göra, säger Ann-Christin Johnreden.

Enskilda patientklagomål och Lex Maria-anmälningar handläggs av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Myndigheten inrättades år 2013 för att effektivisera processen, men handläggningstiderna är fortfarande långa. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att handläggarna saknar effektiva arbetsverktyg och att det saknas en systematik i handläggningen.

Gunilla Hult Backlund, generaldirektör på IVO, säger att de långa handläggningstiderna beror på att myndigheten fick ärva 7000 ärenden från den förra myndigheten, HSAN, som tidigare tog hand om patientklagomål, och att antalet klagomål som kommer in ökar.

– Det är ett område vi har jobbat väldigt mycket för att effektivisera men man kan bara effektivisera till en viss nivå.

Sedan mars i år har antalet ärenden som väntar på handläggning minskat, säger Gunilla Hult Backlund.

Den nya patientsäkerhetslagen lägger ett tydligt ansvar för säkerhetsarbetet på vårdgivarna. Socialstyrelsen kritiseras av Riksrevisionen för att inte ha lämnat tillräckligt stöd till vårdgivarna i hur de ska tillämpa regelverket. Riksrevisionens granskning visar även att IVO brister i sin tillsyn av vårdgivare eftersom få egna initiativ till tillsynsbesök görs och antalet besök hos vårdgivarna har minskat i flera landsting.

– Det beror helt enkelt på att vi har väldigt lite utrymme för egeninitierad, riskbaserad tillsyn eftersom det går åt väldigt mycket resurser att ta hand om alla ärenden. Vi har även en skyldighet att handlägga Lex Maria-anmälningar från sjukvården. Detta tar det mesta av våra resurser som vi har till sjukvårdstillsyn, så det mesta blir skrivbordstillsyn, säger Gunilla Hult Backlund, generaldirektör på IVO.

Riksrevisionen menar i sin rapport att regeringen måste se till så att IVO och Socialstyrelsens arbete leder till att patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna utvecklas. Gunilla Hult Backlund, generaldirektör på IVO, säger att Statskontoret konstaterade i sin granskning av myndigheten, från mars i år, att IVO:s förändringsarbete är på väg åt rätt håll.

Ann-Christin Johnreden, projektledare för Riksrevisionens granskning, säger att det inte är acceptabelt att en av tio patienter skadas i vården, och att patientsäkerhetsarbetet måste bli bättre.

– Vi hoppas att ansvariga myndigheter uppmärksammar våra frågor och att regeringen är mer tydlig i sin styrning helt enkelt.