Paketpris på kärnkraft

Rysk kärnkraft på frammarsch

9:21 min

Intresset för kärnkraft pendlar fram och tillbaka. Varje gång det händer en stor olycka minskar intresset att bygga fler reaktorer, för att sedan öka långsamt igen. Men de ökade kostnaderna gör nu att många företag och nationer tvekar inför att investera i atomkraften. Men det finns några undantag. I Kina byggs just nu 29 reaktorer och det ryska, kärnenergibolaget Rosatom, planerar för ett 20-tal kärnkraftsbyggen utomlands. Är det en renässans för kärnkraften vi ser eller en bransch som med näbbar och klor kämpar för att hålla sig ovanför ytan? Klotet har besökt Novovoronezh, ett sjuttiotal mil söder om Moskva, där Rosatom just nu bygger två nya reaktorer.

Vladymir Kazansky på Rosatom berättar gärna, länge och väl om den här reaktortypen och hur säker den är jämfört med tidigare konstruktioner. Dubbla reaktorinneslutningar med flera meter armerad betong som omger reaktorn med kärnbränslet finns inte ens i svenska kärnkraftverk utan är en ny standard för de modernaste kärnkraftverken på marknaden idag.

Att det skulle finnas några särskilda säkerhetsbrister med just de ryska reaktorerna som nu exporteras till ett 20-tal länder runt om i världen går inte att säga. Rosatom, detta jättelika företag med över 250 000 anställda och över 360 dotterföretag, kontrollerar hela kedjan när det gäller kärnkraft. De äger gruvor och bryter uran, bygger och driver kraftverken och tar sedan själva hand om det använda kärnbränslet. Detta i kombination med att de lånar ut pengar till andra länder för att bygga kärnkraftverk är förklaringen till expansionen utanför landet. 

”Cermonin där kontrakt ska undertecknas startar nu”, säger en röst i en högtalare. Nu är vi på Rysslands största kärnkraftskonferens i Moskva, Atomexpo, arrangerad av Rosatom. Flera länder skriver avtal och kontrakt med Ryssland om att antingen bygga kraftverk, eller gå in i ett samarbete om kärnenergi, med sikte på byggande längre fram. På listan över planerade byggen finns bland annat Finland, Turkiet, Indien, Ungern, Ukraina och Iran. Attila Aszódi som jobbar för den ungerska regeringen är en av länderna som skrivit kontrakt med Rosatom. 

– Anledningen till att vi valde den ryska reaktorn var att de kunde erbjuda finansiering i form av ett lån regeringarna emellan. Det handlar om 10 miljarder euro, 80 procent av hela kostnaden, säger Attila Aszódi.

Han säger också att reaktorerna på marknaden av det här slaget är tämligen lika, men att det var finansieringen som avgjorde. På frågan om de inte är oroliga för att sätta sig i en beroendeställning till Ryssland svarar han att han inte ser några sådana problem. 

– Du måste förstå att vi har lång erfarenhet av att samarbeta med ryssarna kring kärnkraftsteknologi och ryskt kärnbränsle. Våra fyra reaktorer som vi har idag, men som är gamla och ska bytas ut, är ryska och vi har aldrig haft problem att samarbeta med ryssarna. 

Och faktiskt verkar Rosatom hittills lyckats hålla sig från att använda kärnkraften som ett energipolitiskt vapen. Under hela Ukrainakrisen har de till exempel levererat kärnbränsle till reaktorerna i Ukraina. Och det verkar finnas en skillnad på Rosatom och till exempel det statliga gasbolaget Gazprom som tidigare stängt av gasleveranser till Ukraina för att de inte betalat i tid.  

Sergey Sbitnev har jobbat med analyser av energimarknaden i Ryssland, det ska sägas att han inte är helt oberoende till Rosatom, eftersom han nu jobbar på en kommunikationsbyrå som jobbar på uppdrag åt Rosatom, men han menar att kärnkraften inte är lika effektiv att använda som geopolitiskt instrument. 

– Gasen kan du stänga av med en kran men kärnkraften kan rulla vidare med det bränsle som finns lagrat i flera år. Sedan andra företag börjat tillverka bränsle som passar för de ryska reaktorerna så är det ingen risk att bli stående utan bränsle, säger Sergey Sbitnev. 

De nya VVER 1200 reaktorerna som nu byggs i Novovoronezh och i andra länder har dubbla reaktorinneslutningar, alltså flera meter tjocka, armerade betongväggar kring själva reaktorn. Däremot har de reaktorer av äldre modell som också finns i Novovoronezh ingen reaktorinneslutning än. 

Nej, när de äldre reaktorerna i Ryssland som byggdes under 1960-70: talet uppfördes fanns inget krav på reaktorinneslutning, säger Vladymir Kazansky som ansvarar för bygget av det senaste kraftverket här i Novovoronezh. Men enligt Rosatom ska de två äldre reaktorerna här tas ur drift 2016 och 2017 och då ersättas av de nya reaktorerna. Men med tanke på att byggnationer av det här slaget ofta blir försenade kan bara framtiden utvisa om det verkligen blir så. 

Efter besöket vid kärnkraftverket visas jag och andra journalister som är här runt i staden som bara ligger några kilometer ifrån kraftverken. Här bor cirka 30 000 , många av dem har jobb på kärnkraftverket och stan kom till i samband med att den första reaktorn byggdes i början av 60-talet. Och som i många städer som är uppbyggda kring en industri så har företaget, Rosatom, i det här fallet betalat idrottsanläggningar som vi får se, vi stannar också till vid en park med en fontän som sprutar vatten i takt till musiken. 

Rosatoms önskan är förstås att så många som möjligt ska stanna kvar i stan och utbilda sig för att kunna jobba inom kärnkraftsindustrin. Här finns också en utbildning för kärnkraftsoperatörer där även tekniker ifrån andra länder får utbildning för att sköta de ryska reaktorerna. 

– Vi har studenter från Vietnam som kommer hit i sommar berättar Vladimir Labonof som ansvarar för utbildningen av operatörer. Vietnam har nämligen skrivit kontrakt med Rosatom om att de ska bygga kärnkraftverk i landet och då är det bäst att de kommer hit på utbildning säger han. Och på frågan om de har kapacitet att ta emot hundratals, ja kanske tusentals studenter från alla de länder som beställt kärnkraftverk från Rosatom svarar han:

– Varför inte?

Ett svar jag får varje gång jag frågar någon från Rosatom om de verkligen har personal till alla dessa kärnkraftbyggen som planeras runt om i världen. Ja det är svårt att få insyn i hur ekonomin och strategin för Rosatom ser ut, men det är ett jätteföretag och en spelare att räkna med råder det inget tvivel om. Viljan att växa, inte bara i utan också utanför Ryssland genomsyrar konferensen i Moskva och att frågan ligger på högsta politiska nivå blir tydligt när Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov visar sig på den scen där alla kontrakt undertecknas denna dag. 

Sergej Lavrov skriver under en överenskommelse med Rosatoms högsta chef, Sergey Kirienko, om ytterligare samarbete mellan det statliga bolaget och regeringen.