Bemanningssköterskor

10 min

Landstingens kostnader för bemanningspersonal ökar. Till skillnad från tidigare år så är det inte främst för hyrläkare som notan växer utan för sjuksköterskor. Förra året nästan fördubblades kostnaden för bemanningssjuksköterskor till drygt 500 miljoner kronor. Siffror för de fyra första månaderna i år pekar mot ytterligare en 70-procentig ökning under 2015. Värmland är ett av de landsting som hyr in mer och mer sjuksköterskor till en större och större kostnad. 26-åriga Felicia Nolskog jobbar som bemanningssjuksköterska där.

Hör Annelie Liljegren, verksamhetschef onkologiska kliniken Karolinska och Henrik Bäckström, vd Bemanningsföretagen 

Ett nattpass av avklarat och tre återstår av Felicia Nolskogs arbetsvecka på centralsjukhuset i Karlstad. Felicia har lagt sitt eget schema och just nu jobbar hon bara nätter under en period. I morse gick hon av klockan sju och när vi ses har det redan hunnit bli sent på eftermiddagen.

– Jag brukar försöka sova till klockan fyra om jag ska göra flera nätter i rad.

Felicia har jobbat som sjuksköterska i strax över två år, först i landstinget och därefter på olika bemanningsföretag. Hon känner att det ger henne större frihet att tacka ja eller nej till uppdrag, att hon kan bestämma mer över sina arbetstider - och, inte minst, att hon får högre lön.

Hur många procents löneökning har du fått de här två åren, sedan ditt första jobb?

– 40 procent kanske.

Snabb utveckling

Värmland är inte det landsting som hyr in flest sjuksköterskor och inte heller för mest pengar, men kostnaden ökar fort. För bara några år sedan, 2012, hyrde landstinget här knappt in en enda sjuksköterska. Två år senare, 2014, kostade bemanningssjuksköterskor 6,6 miljoner kronor i Värmland.

– Det är problematiskt därför att vi vill ha en kontinuitet i bemanningen. Det är problematiskt också eftersom det förorsakar en sämre ekonomi. Vi har de resurser vi har och måste hålla oss inom ramarna. Och det är en högre kostnadsnivå på inhyrd personal än vad vi har i övrigt, säger landstingsdirektör Gunilla Andersson.

Priset för en bemanningssjuksköterska varierar beroende på tillgång och efterfrågan och var i landet man är. Just nu är priserna som högst här i Värmland. En enda sjuksköterska på vanlig dagtid kan kosta så mycket som 800 kronor i timmen. Slår man ut det på en månad är det en kostnad på över 125 000 kronor för landstinget, för en sjuksköterska. Bara i Norrlandslänen är priserna ungefär lika höga.

Vad är alternativet i det korta perspektivet till att hyra in personal?

– I det riktigt korta perspektivet är det ju att stänga vårdplatser och det ser vi ju att det sker på många ställen i Sverige. På det viset kan man säga att vi är inlåsta. Men vi kan ju inte stanna i ett inlåst hörn utan då måste vi hitta vägar framåt, säger Gunilla Andersson.

Det är bristen på sjuksköterskor som gör att bemanningskostnaderna ökar i nästan alla landsting. Landstingen, kommunerna, de privata vårdföretagen och bemanningsbolagen - alla konkurrerar de om samma personal. Och med ett för litet utbud för en ökande efterfrågan så är det inte konstigt att också priset ökar, säger Eva Strandh, ordförande för Vårdförbundet avdelning Värmland.

– Jag blir inte förvånad för det är ju tillgång och efterfrågan som styr. Vi vet att vi har stor brist, både i landstinget och i kommunerna. Priset kommer ju att trissas upp hela tiden.

Hur mycket av ett problem är det att kostnaden för bemanningssjuksköterskor ökar, tycker ni?

– Problemet för oss är att man inte lägger pengar på de fast anställda sjuksköterskorna och säkrar den kompetensen. Vi vet ju att det flyter mycket pengar runt i systemet, dels till bemanningsföretagen, för det är inte sköterskorna som får alla pengarna. Dels flyter det pengar i tillfälliga ersättningar för att man inte har fast personal. De pengarna skulle man lägga in i systemet istället, så att vi kunde få fler fast anställda, säger Eva Strandh.

"Inte vårt fel"

Vårdföretaget Pelmatic har sitt säte i Karlskrona i Blekinge, men företaget hyr ut personal runtom i hela Sverige, bland annat i Värmland. En av de anställda är 26-åriga Felicia Nolskog i Karlstad. Ingrid Malmén är konsultchef på Pelmatic.

– Vi betalar högre löner därför att vi ser ett värde i sjuksköterskor. Beroende på kompetens och hur länge de varit i yrket betalar vi mellan 35 000 och 45 000 kronor i månadslön.

Trettiofem till fyrtiofem tusen ska jämföras med en ingångslön i Värmland på knappt tjugofem tusen kronor i månaden. Dessutom ska bemanningsföretagen ha marginal och tjäna egna pengar. Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att det är problematiskt med hyrsjukssköterskor ur ett patientsäkerhetsperspektiv och SKL är också oroat över att kostnaderna för växer så snabbt. I Värmland, där kostnaderna stigit från nästan ingenting till över 6 miljoner på bara två år, räknar landstinget med att det är ungefär trettio procent dyrare att hyra in personal jämfört med att ha dem anställda.

Hur ser du på att era marginaler innebär en merkostnad för landstingen, pengar som skulle ha kunnat användas på ett annat sätt?

– Vi följer bara en prisbild och det måste få kosta när man hyr in personal som ska täcka upp för sjukfrånvaro, VAB, semestrar och så vidare. Det är dyrare än att ha egen personal, säger Ingrid Malmén på Pelmatic.

Någon kanske skulle säga att det är på grund av er bemanningsföretag som vi har den här situationen med brist på sjuksköterskor ökande kostnader för inhyrd personal. Vad tänker du om det?

– Det är ett val varje sjuksköterska gör. Vi tvingar ingen att jobba för oss utan de ringer hit självmant och frågar vad vi kan erbjuda. Jag tycker inte att det är bemanningsbranschens fel.

Men finns det ett fel inom vården när fler och fler jobbar under andra former än anställda i landstinget?

– Absolut, någonting måste det ju vara.

"Var finns prioriteringarna?"

För 26-åriga Felicia Nolskog i Karlstad var det den första löneförhandlingen med landstinget som blev avgörande. Felicia hade jobbat hårt och var sliten och samtidigt vägrade arbetsgivaren gå med på hennes lönekrav.

– Det var absolut inget orimligt krav. Jag begärde 24 000 och blev erbjuden strax under det. Jag var tydlig med att jag skulle säga upp mig om jag inte fick det jag begärde. Så då gjorde jag det.

Vad tyckte du om att de inte kunde tillmötesgå dina krav?

– Det var omtumlande. Jag blev ledsen och förvånad över det tänket, att man släpper en sjuksköterska på det sättet inför sommaren. Var finns prioriteringarna då?

Ett annat sätt att se på det skulle ju kunna vara att du var egoistisk och på grund av att sjuksköterskor gör som du så blir patientsäkerheten lidande. Vad säger du om det?

– Någonstans måste man säga ifrån. Man kan inte stå kvar på ett sjunkande skepp och känna att man sliter ut sig. Jag tar hand om mig själv och gör det som jag behöver göra för att må bra. I förlängningen tror jag att det kommer gynna även dem som inte har möjlighet att gå över till bemanning.

Handlar det mer om ett statement än om att du vill tjäna mycket pengar just nu?

– Det är både och. Man ska inte sticka under stol med att det är skitlöner i landstinget. Nu har jag en bra lön och jag känner att jag får uppskattning för mitt jobb i betydligt högre utsträckning än vad jag fick när jag jobbade i landstinget, säger Felicia Nolskog och fortsätter:

– Men det är också en strid för bättre arbetsvillkor. För det är inte brist på sjuksköterskor, det är brist på uppskattning av sjuksköterskor. Det är där problemet ligger, känner jag.