#Girjasmotstaten

Girjas tar till skadade tallar som bevisning

3:01 min

Ett näst intill bortglömt samiskt kännetecken ska bevisa att samerna funnits i norra Sverige under väldigt lång tid.

Samebyn Girjas har stämt staten och försöker bevisa sin rätt till att förvalta jakten och fisket i Kebnekaiseområdet. Till sin hjälp har man haft både renskötare och historiker och idag befann sig professor Lars Östlund på plats i Gällivare för att berätta om sin mångåriga tvärvetenskapliga forskning inom ekologi, arkeologi och historia.

– Tidigare har vi fokuserat på historiska källmaterial nu finns pollenanalys och dendrokronologi.

Via dessa nyutvecklade tekniker kommer dendrokronologin från klimatforskningen och visar helt enkelt trädens årsringar. Och med hjälp av människors spår på träden kan dateringar göras som ger en större förståelse om historisk tid.

Det som bland annat Lars Östlund vid Umeå Universitet tittat närmare på är det han beskriver som uråldrig samisk tradition. Tillvaratagandet av den innersta delen av tallens bark under försommaren då träden skickar ut alla ämnen till kronan. 

– Då är den full av sockerarter, c-vitamin, mineraler och är bra för människoföda, berättar Lars Östlund.

Eftersom samernas föda förr i stort bestod av fisk, kött, proteiner och fett var innersta delen av tallbarken ett viktigt komplement berättar Lars Östlund. Den innehöll både snabba och långsamma kolhydrater och gick att torka och äta i åratal efteråt.

– Det här var samernas hälsokost förr i tiden och innehåller också ämnen som motverkar cancer, säger han.

85-åriga Josef Blind som följde rättegången i Gällivare idag, är en av ytterst få idag levande som Lars Östlund träffat, som nyttjat barkens hälsoeffekter.

– Jo, jag kommer ihåg att vi tog barken i Nikkaluoktaområdet, på Gällivaresidan. Det smakade sockrigt. Men vi tog bara bort barken från en sida för att inte döda tallen, berättar Josef Blind.

Och det är just det här kännetecknet som gjort det lätt för forskarna att följa spåren tillbaka i tiden. Då tallarna med sina karaktäriska drag av sår på ena sidan finns kvar i århundraden efter ingreppet.

– En tall lever ungefär i 800 år och även döda tallar kan ligga kvar i flera hundra år. Det äldsta kännetecknet på samisk kultur som forskarna känner till är just barktäckter. Den äldsta är 2700 år gammal, säger Lars Östlund.

I och med barktäkterna vill samebyns advokat Peter Danowsky visa att samer har funnits i norra delarna av Sverige under lång tid.

– Det är ett tecken på samisk närvaro i området. Hade de inte varit för att staten bestridit närvaron hade vi inte behövt snacka om det. Alla de här delarna är viktiga som bevis från vår sida.

Hur kan man säga att det är samerna som tog barken?

– Det är ett väldigt karaktäristiskt sätt att skörda bark som vi vet är samiska. Det har vi från historiska källmaterial, och också genom de arkeologiska kopplingarna, att det finns vid väldigt kända samiska boplatser till exempel. Så vi vet att den här metoden att skörda bark är starkt kopplad till den samiska befolkningen, säger Lars Östlund.

Efter tusenårigt brukande och 100 000-tals avbarkade stammar så förbjöds samerna att använda sig av metoden på 1870-talet av staten, på grund av skadorna på tallarna och på grund av skogsbruket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio