Nell Walden på Mjellby konstmuseum: Hon målade snabbt, beslutsamt, expressivt

2:23 min

Den som brukar förknippas med Der Sturm är grundaren Herwarth Walden. Ny forskning har dock visat att det i själva verket var hans svenska hustru Nell som var spindeln i nätet för mycket av verksamheten.

Nu presenterar Mjellby Konstmuseum utanför Halmstad Nell Waldens eget konstnärskap och visar parallellt verk ur hennes enorma konstsamling från tiden med Der Sturm.

Nell Waldens öde hade kunnat ingå i en lärobok om Europas underbara och fasansfulla 1900-tal. Första maken dog i sovjetiskt straffläger, den andre mördades av nazisterna. Men innan dess hade hon befunnit sig mitt i den genistorm som var expressionismens och modernismens framväxt i Tyskland. På Der Sturm visades konstnärer som Kandinsky, Chagall och Kokoschka – verk som idag säljs de för tiotals miljoner.

Den delen av Nell Waldens egen samling som visas på Mjellby konstmuseum, innehåller dock inga ikoniska verk av dessa konstnärer. Men det gör inget. Istället får man ett bra tvärsnitt av de olika stilriktningar och konstnärer och som rymdes inom expressionismen i Tyskland.

Av Kandinsky finns några rätt otypiska tryck från 1909. Men jag tillhör dem som tycker bäst om hans tidiga verk, innan han började måla abstrakt. De här folkloristiska motiven i jugendstil, möjligen inspirerade av Aubrey Beardsley, är riktiga pärlor.

Bland höjdpunkterna finns även en GAN, en dov historia av Kurt Schwitters och två mästerliga blad av Alice Lex Nerlinger.

Nell Walden själv började måla kring 1915 och är en av de första svenskarna som målade abstrakt. De tidiga verken innehåller mycket rörelser, snabbt och beslutsamt tycks hon ha penslat på färgen.

På 20-talet målade hon ofta på glas, som hon sedan monterade på metallfolie. De verken tycker jag fungerar mindre bra. Färgen har betett sig slumpmässigt när den torkat på glaset, vilket får en del av de här verken att kännas röriga och ofokuserade.

Det jag däremot fastnar för är målningarna hon gör i slutet av sitt liv på 60- och 70-talet, när hon är i 80-årsåldern. Detaljerade och ytterst välbalanserade färgexplosioner som både blickar bakåt mot den expressionism hon hjälpte fram på 10- och 20-talet, och framåt mot 80-talet.