Hög arbetsbelastning riskerar patientliv

5:03 min

Inspektionen för vård och omsorg riktar kritik mot Malmös vuxenpsykiatriska slutenvård efter flera patienter begått självmord. Men det är svårt att se om mönstret är landsomfattande.

– Arbetsbelastningen kan man tolka som många personer som behöver vårdas på sjukhus men det kan också bero på att kommunikationen är för dålig till mottagande parten. Jag vet att på många ställen tar inte den öppna vården tillräckligt snabbt, vi vet att risken för självmord är klart ökad just i perioden efter det att några skrivits ut från sjukhus. Det finns också en ökad risk i samband med permissioner, säger Hans-Peter Mofors, ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen.

På många platser runt om i landet, även där det inte finns brist på vårdplatser, kan det vara så att utflödet inte riktigt fungerar, säger Hans-Peter Mofors. I Malmös fall enligt Lex Maria-utredningarna saknades vårdplaner, dokumentationen var dålig och man brustit i att bedöma självmordsrisken.

– Det är angeläget att man följer de här rutinerna, men det är också viktigt att man gör en adekvat bedömning, det räcker inte att fylla i olika formulär. Där kommer bemannings fråga in. En risk är också en instabil bemanning i all sjukvård, säger Hans-Peter Mofors.

I Malmö råder det svår brist på läkare och sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrin, visar utredningen. Ibland saknas även legitimerade läkare på psykakuten. Men enligt verksamhetschefen Sven-Erik Andersson finns en policy om att en AT-läkare till exempel ska larma överordnade om situationen som kräver högre kompetens och erfarenhet inträffar. Det är oklart om den typen av kommunikation har skett.

– Vi vet att risker i både den kroppsliga sjukvården men också i den psykiatriska ökar när det brister i kommunikationen. Jag tror att en stor del av de självmord som sker delvis sammanhänger med dålig kommunikation.

Ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningens Hans-Peter Mofors menar att det inte minst handlar om kommunikation mellan vården och anhöriga. 

– Det händer att patienter skrivs ut eller att de går på permission utan att man får en dialog med anhöriga. Jag tror att man minskar risken dramatiskt om det finns en mottagande part alltid som man kan kommunicera: Nu ska den här personen skrivas ut, eller nu ska den här personen gå på permission några dagar. Man kan inte bara släppa människor.

Malmö har minskat på antal platser inom den slutna sjukvården men anställda pekar på att det har tillkommit mer komplexa problem och en hel del patienter som bär på krigstrauma.

Har den svenska sjukvården varit oförberedd, och är det orsaken till att arbetsbelastningen har ökat?

– Det är naturligtvis inte osannolikt, men generellt sätt kan vi säga att folk är mycket mer benägna att söka psykiatrisk vård idag än de var för att antal år sedan. Det har bland annat tror jag med stigmat av psykisk ohälsa har minskat.

Efter kritiken har ledningen för psykiatrin i Malmö genomfört flera förändringar gällande deras rutiner. En av anhöriga som förlorat sin dotter och som själv är sjuksköterska påpekar också dålig kommunikation som en av de bristerna som ledde till den tragiska händelsen. Att följa rutiner som finns, göra adekvata bedömningar men också kommunicera i en högre utsträckning vårdgivare emellan men också mellan vården och anhöriga är viktigt, säger Hans-Peter Mofors.

– Med ökad kommunikation följer en minskad suicidrisken. Men jag tror inte man kan skylla allt på den slutna psykiatriska vården. sedan tror jag att man inte kan skylla allt på den slutna psykiatriska vården, sjukhusvården. Vi ska inte glömma bort att en stor del av psykiatri utförs idag inom socialtjänsten, inom kommunernas försorg, och många människor som begår självmord upplever en hopplöshet, en meningslöshet. Det finns flera komponenter som gör att människor upplever att de inte har en bra utväg i sitt liv, säger Hans-Peter Mofors, ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen.