EU-länder vidtar panikåtgärder för att stoppa flyktingar

"Båten är full". Det beskedet gav den ungerske regeringstalesmannen Zoltán Kovács i tisdags. Han syftade på att Ungern sedan årsskiftet tagit emot över 60 000 flyktingar. Ungern går därmed upp i täten i EU när det gäller antalet flyktingar i relation till landets befolkning, och passerar Sverige som tidigare toppade listan.

Enligt den ungerska regeringen är situationen ohållbar och man kommer därför med onmedelbar verkan att frysa den så kallade Dublinförordningen, och sluta ta tillbaka flyktingar som rest vidare till andra EU-länder och sökt asyl.

Enligt Dublinförordningen ska det första landet i EU som en asylsökande kommer till ansvara för asylprövningen. Men Ungern sätter nu alltså ensidigt avtalet ur spel. Och det är bara ett exempel den senaste tiden på att EU-länder vidtar panikåtgärder för att stoppa flyktingar.

Österrike stoppar asylutredningar

I söndags meddelade Österike att man lägger alla asylutredningar på is på grund av det ökade antalet flyktingar, och i går hotade den österrikiska regeringen även att stänga gränsen mot Ungern.

Det är mot den här bakgrunden som EU:s ledare möts i eftermiddag i Bryssel för att diskutera de ökade flyktingströmmarna.

Sedan årsskiftet har över 150 000 personer tagit sig in irreguljärt i EU, enligt EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Det är en ökning med 150 procent jämfört med samma period förra året.

Alltfler kommer nu landsvägen via Turkiet till Grekland och Bulgarien och därifrån vidare norrut. Många syrier väljer nu till exempel istället den här rutten framför den riskfyllda färden över Medelhavet från Libyen till Italien. Det här sätter stor press på länder som Ungern och Österrike men också Tyskland, dit de flesta asylsökande kommer.

Gränszoner i Italien och Grekland

EU-kommissionen har inför dagens toppmöte lagt fram en plan för att få kontroll över flyktingtrafiken inom EU. Tanken är att de flyktingar som tar sig in i EU ska tas om hand på plats i Grekland och Italien. EU ska upprätta det man kallar ”hotspots”, särskilda gränszoner, där asylexperter från Frontex och andra EU-länder ska hjälpa till med registrering och identifiering av dem som anländer.

Det här sker inte i dag. Italien har fått hård kritik från övriga EU-länder för att man inte tar fingeravtryck på båtflyktingar som räddas i Medelhavet, utan låter dem resa vidare norrut. Det här har i praktiken satt Dublinförordningen ur spel. Asylsökande som kommer till exempel till Sverige och Tyskland finns inte registrerade i EU:s fingeravtrycksdatabas Eurodac och kan därför inte skickas tillbaka till Italien.

Det är för att förmå Italien att acceptera att ta hand om båtflyktingarna som räddas i Medelhavet som EU-kommissionen också har föreslagit en omfördelning av asylsökande inom EU. 24 000 av dem som kommer till Italien och 16 000 av dem som kommer till Grekland ska skickas vidare till andra EU-länder. Varje land ska tilldelas en flyktingkvot baserad på landets befolkningsstorlek, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet och antalet asylsökande som landet redan tagit emot.

Motstånd mot tvingande flyktingkvoter

Men motståndet mot tvingande flyktingkvoter har varit stort, framför länderna i Östeuropa vill inte ha bindande regler, medan stora mottagarländer som Tyskland, Sverige, Italien och Österrike driver på.

Italien har hotat med en plan B, om man inte får gehör för sina krav på ett mer solidariskt flyktingmottagande i EU. Exakt vad som avses är oklart, men Italiens premiärminister Mateo Renzi har sagt att det kommer att "skada Europa".

Det mest sannolika är att Italien då fortsätter att strunta i EU:s krav på registrering av asylsökande och att vi får se en fortsatt, okontrollerad omfördelning av asylsökande inom EU.

Det är en sådan situation som EU-kommissionen vill undvika eftersom fler EU-länder då väntas ta saken i egna händer och riskerar att följa Ungerns och Österrikes exempel.

Susanne Palme, EU-reporter
susanne.palme@sverigesradio.se