Många olegitimerade läkare saknar handledare
150 läkare utan legitimation jobbar inom sjukvården runt om i Skåne. Det är läkare som har tagit sin läkarexamen men som ännu inte fått göra sin AT-tjänst, som alltså är ett krav för att få läkarlegitimation. Mer än hälften av dem saknar handledning, vilket är både ett arbetsmiljö- och patientsäkerhets problem, enligt Sveriges yngre läkares förening.
– Den här tiden i ens läkarkarriär, det är nu som jag och mina kollegor är som mest osäkra och där vi kan som minst och känner oss osäkra i vår läkarroll. Så det är då som jag kan tycka att vi både behöver mest stöd i vårt professionella utveckling och även stöd i det dagliga patientarbetet, säger Viktor Peny, akutläkare på Skånes universitetssjukhus.
Nästan alla nyutexaminerade läkare jobbar i väntan på sin AT-tjänst som alltså är en del av läkarutbildningen och ett krav för att få läkarlegitimation. Men köerna till AT-tjänsterna är långa och de som vill göra sin AT-tjänst i Skåne får räkna med att vänta i genomsnitt tio månader.
En säkerhetsfråga
Till skillnad från AT-läkarna har många som jobbar innan AT-tjänsten ingen handledning och i vissa fall inget stöd från andra kollegor trots att de är i ett tidigt skede i sitt yrkesliv. Det är inte bara ett stort arbetsmiljöproblem för läkarna utan blir också en patientsäkerhetsfråga, säger Emma Spak som är ordförande i Sveriges yngre läkares förening.
– Vi får ju höra historier där underläkare inte har en handledare och inte heller egentligen den uppbackningen de behöver. Då finns det alltid en risk att man hamnar i en situation där man fattar beslut som man inte har möjlighet att förankra, utan man får göra så gott man kan och då är det en risk att inte alltid fatta den mest patientsäkra besluten, säger hon.
Olika befogenheter
Man får egentligen inte jobba som läkare utan legitimation men då kan Socialstyrelsen ge ett så kallat särskilt förordnande - alltså tillåtelse att jobba som läkare. Vad som händer därefter är inte alls reglerat, enligt Sveriges yngre läkares förening. Hur arbetet ser ut, vilka befogenheter man har och vilket stöd man får från sina kollegor kan skilja sig väldigt mycket från sjukhus till sjukhus, men även från klinik till klinik.
Ett annat problem är att mer än hälften av de olegitimerade läkarna inte har någon namngiven handledare. En av dem som har fått handledning i väntan på sin AT-tjänst är Viktor Peny, som jobbar som akutläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Men handledaren har han bara fått träffa en gång sen han började jobba i januari.
– Det hade ju varit bättre att ha någon mer ordentlig handledning, att jag kunde träffa min handledare mer regelbundet, att jag hade mer uppsatta mål för vad jag ska lära mig under min vikariat, säger han och fortsätter:
– De flesta av mina vänner känner sig ensamma och tycker att det är ett stort steg från att vara student och inte ha nåt ansvar till att plötsligt bli läkare och ha fullt ansvar för patienten. Och jag tror att många känner att de är mer utelämnade i det kliniska arbetet än vad jag är, många har inte lika mycket stöd från kollegor som jag har.
