Många utlandsfödda mer välutbildade än vad jobbet kräver
Att utlandsfödda ofta har jobb som de är överkvalificerade för bekräftas av statistik som Statistiska Centralbyrån SCB presenterat under Almedalsveckan på Gotland.
– Det vi kan se är att var fjärde utrikesfödd, som har en lång eftergymnasial utbildning, jobbar med yrken som bara kräver gymnasieutbildning eller ingen utbildning alls, säger Susanne Gullberg Brännström som är arbetsmarknadsstatistiker på SCB.
Det som ibland kallas det svenska integrationsmisslyckandet brukar illusteras av den utlandsfödda läkaren som tvingas köra taxi. Och mycket riktigt visar SCB:s sammanställning för 2013 att det är många utlandsfödda som har en högre utbildning än vad deras jobb kräver.
Av de utlandsfödda i arbetskraften som har minst tre års universitets- eller högskoleutbildning är det en fjärdedel som har jobb som bara kräver att man gått gymnasiet eller inte ens det. Motsvarande siffra för inrikes födda är en tiondel.
Det är också betydligt färre som jobbar bland de utlandsfödda mellan 20 och 64 år. 58 procent i den gruppen förvärvsarbetar. Motsvarande siffra för inrikes födda är 82 procent.
– Det var väldigt lågt, tyckte jag när jag såg siffran första gången. Men sedan när man jämför med dem som varit här en längre tid så ser man ändå att siffran ökar. Det finns hopp. Ju längre tid man är i Sverige, desto mer ökar andelen som förvärvsarbetar, säger Susanne Gullberg Brännström.
De utrikes födda är dessutom en väldigt blandad grupp individer, konstaterar Therese Hedlund, som även hon jobbar med arbetsmarknadsstatistik på SCB. Utöver det är det stora skillnader mellan hur det ser ut i olika kommuner i Sverige, där andelen utlandsfödda förvärvsarbetande som varit i Sverige mer än fem år börjar närma sig nivåerna för inrikes födda.
– Till exempel i Ekerö har de utrikesfödda (som varit i Sverige i mer än fem år) en förvärvsintensitet på över 80 procent. Och det är inte så lätt att bara prata om utrikesfödda generellt, utan man måste också se till vilka olika anledningar man hade att komma till Sverige och vilka olika förutsättningar man har, säger Therese Hedlund.
Ändå är det stora skillnader på svensk arbetsmarknad. För många utlandsfödda är det en ganska liten del av arbetsmarknaden som står öppen för dem. Det syns inte minst när man räknar fram vilket det vanligaste jobbet är bland personer som invandrat från länder med låg välfärdsnivå, som Afghanistan och Eritrea.
– Där är det vanligaste yrket köks- och restaurangbiträde. Tittar man på män som kommer från länder som har ett lite högre välstånd så ser vi att buss- och spårvagnsförare är det vanligaste yrket. Bland inrikes födda så är företagssäljare det vanligaste yrket. Så det är stora skillnader, säger Therese Hedlund, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.
