Kambodja klarar som ett av få länder FN-mål om mödradödlighet

9:59 min

Endast åtta procent av världens länder klarar FN:s millenniemål att kraftigt minska mödra- och barnadödligheten i världen, ett mål som skulle varit uppfyllt i år. Miljontals barn och tiotusentals mammor dör varje år av sjukdomar som skulle kunnat undvikas. Men det finns 15 nationer som trots allt klarar de ambitiösa FN-målen. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt ett av dem: Kambodja.

I en kampanjvideo på TV i Kambodja syns en flicka som vaktar sin lillebror i en tygvagga upphängd under ett skyddande halmtak, medan mamman jobbar på risfältet intill. Flickan ropar att lillebror gråter, ska jag ge honom vatten, nej nej, säger mamman, jag kommer, du vet att det enda bebisar behöver under sitt första halvår är bröstmjölk.

Världshälsoorganisationen WHO har undersökt hur Kambodja klarat av bedriften med millenniemålen att sänka mödradödligheten med mer än tre fjärdedelar och barnadödligheten med mer än två tredjedelar på 25 år. Svaret är bland annat just sådana här framgångsrika folkupplysningskampanjer, till exempel en TV-såpa med amningsbudskap, men också att ett det byggts upp ett omfattande system för mödra- och barnhälsovård i landet.

Som här på BB i Kampong Cham två timmars bilfärd nordost om huvudstaden Phnom Penh. Det är rejäl överbeläggning, korridorerna är fulla av sängar, många anhöriga hjälper till, det är helt klart enklare standard än på ett svenskt sjukhus, men det viktigaste verkar uppfyllt, god hygien och rätt medicinering.

38-åriga Tha Savorn ligger i en flerbäddssal med sin nyfödde son bredvid sig i sängen insvept i filtar. Han har blå mössa på huvudet och rosa vantar. Familjen lever av att odla ris och hemma har Tha Savorn redan fyra killar. Förr låg snittet på sex barn per kvinna här i landet. Då dog många mammor och barn under förlossningen eller veckorna därefter. Numer föder kambodjanskor i medeltal bara tre barn vilket är en bidragande orsak till att färre stryker med. Och själv tänker Tha Savorn inte skaffa fler barn efter den här femte sonen.

Tha Savorn har gått en gång i månaden till mödravårdscentralen för att kolla hälsan och det var där man upptäckte att hennes blodtryck steg mot slutet av graviditeten och skickade henne till sjukhuset så att hon inte skulle drabbas av havandeskapsförgiftning. Här har också hennes nyfödde son blivit vaccinerad mot hepatit b och stelkramp och tbc och mässling och röda hund bland annat. Tha Savorn har dessutom lyssnat på radio och TV-reklamen och vet vad som är viktigast just nu för hennes son.

- Jag måste äta ordentligt, ta järn- och kalktabletter så att jag kan amma min lilla pojke under minst ett halvår. Sen ska han inte bara få ris att äta utan grönsaker, fisk och kött och så måste jag gå till doktorn om han blir sjuk, säger Tha Savorn. Bara det inte blir något allvarligt, för alla läkarräkningar måste familjen betala ur egen ficka.

Inne på sköterskeexpeditionen finns barnmorskan Yon Leng Pheap som jobbat i 27 år och upplevt den otroliga förändringen som Kambodjas vård genomgått. 1990 fanns inte asfalterade vägar så att mammorna kunde ta sig till BB, ambulanserna bestod av två cyklar med en bår spänd emellan sig och barnmorskorna var mer av kloka gummor utan modern medicinsk kunskap.

Nu har alla sköterskor gått på högskolan och fått vidareutbildning och vet till exempel att de ska lägga barnen direkt på bröstet efter förlossningen säger Yon Leng Pheap. Att staten betalar lönebonus till barnmorskorna för alla barn som överlever, tror hon också hjälpt till att sporra till en professionell vård.

Förlossningsläkaren Chap Chantida som jobbat 25 år i yrket nickar instämmande. Barnmorskorna har också blivit mycket varmare i sitt bemötande så att mammorna känner sig trygga och vill komma tillbaka. Hon minns hur det var när patienterna kom in alldeles för sent efter livsfarliga aborter, eller när de inte slutade blöda under förlossningen och det inte fanns medicin att tillgå.

- Men vi måste bli ännu bättre, tycker doktor Chap Chantida. Få fler kvinnor att sätta in en p-stav under huden så att de inte blir gravida så tätt, utbilda ännu fler barnmorskor och verkligen få alla gravida att komma hit till BB när de ska föda.

Förutsättningarna har inte varit de bästa för det här fattiga landet i Sydostasien som i slutet av 1970-talet slogs i spillror av Röda khmerernas skräckvälde och där miljontals invånare dog av sjukdomar, svält och avrättningar på bara få några år. Fortfarande lever en majoritet av befolkningen på mindre än två dollar om dagen och de flesta är risbönder. Landet har styrts av samme man, premiärminister Hun Sen i 30 år och politisk opposition slås ned hårt.

Korruptionen i landet är dessutom utbredd och rättssystemet svagt. Men den ekonomiska utvecklingen har gått i rekordfart och med hjälp av FN och ett stort internationellt bistånd med tydligt fokus på att snabbt få ned mödra- och barnadödligheten har Kambodja nått imponerande resultat.

Någon timme sydväst om huvudstaden, i Kampong Speu håller en ny barnhälsovårdskampanj på att lanseras. Ett hundratal gymnasister i vita pikétröjor med grönt tryck håller på att kliva upp på lastbilsflak med plakat i näven medan lärare ropar i megafon vad de ska skandera när väl konvojen rullar ut på stan. Det handlar om att föräldrar måste söka vård så fort deras bebisar får svårt att andas, drabbas av hög feber eller diarré och att de ska komma till doktorn med småbarnen när de är hostiga innan det går över i lunginflammation. För det hjälper inte att antalet vårdcentraler fördubblats på två decennier i Kambodja om inte folk kommer i tid.

Rana Flowers, från FNs barnfond Unicef, är imponerad av vad landet lyckats åstadkomma på kort tid för att rädda livet på många mammor och barn. Även andra millenniemål som att minska HIV-smittan och att alla barn ska få gå i skolan har gått bra. Men framgångarna är inte jämt fördelade över landet. - Det behövs mer insatser för att nå de fattigaste och ursprungsfolken i nordost, anser Rana Flowers.

Inne på det regionala hälsomyndighetskontoret sjunger alla nationalsången innan kampanjinvigningen inleds. Jag försöker få prata med hälsoministern, eller statssekreteraren, som viftar avvärjande, men chefen på myndigheten för mödra- och barnhälsovård professor Tung Rathavy anser att det inte kommer att bli lätt att förbättra siffrorna ännu mer.
- Vi siktar högt, men det saknas pengar så vi hoppas att våra internationella parter inom bistånd, FN och frivilligorganisationer kommer fortsätta stötta oss framöver säger professor Tung Rathavy.

I Geneve i Schweiz träffar jag WHOs biträdande generaldirektör doktor Flavia Bustreo. Världshälsoorganisatione har studerat de få länder som lyckats uppnå FNs ambitiösa millenniemål kring mödra- och barnadödlighet och kommer fram till att hälften handlar om att bygga ut sjukvården, men andra hälften handlar om sociala faktorer, som att öka jämställdheten i landet, fler kvinnliga topppolitiker, bättre utbildning till flickor, rent vatten och sanitet, eller som i till exempel Rwanda i Afrika, som fört upp frågan på den högsta politiska dagordningen.

- Både Rwandas hälsominister och president får sms så fort en kvinna i landert dör i samband med förlossning, och samtidigt startas en utredning för att se hur vården kan förbättras framöver, berättar Bustreo.

Doktor Flavia Bustreo vill inte se det som ett misslyckande att så få länder nått upp till FNs ambitiösa millenniemål kring att minska mödra- och barnadödligheten. Globalt har den trots allt minskat med nästan hälften, så det är miljontals barn och hundratusentals mammor årligen som räddats till livet. Många rika länder som till exempel Sverige har dessutom redan nått väldigt långt, och då är inte förbättringspotentialen lika stor.

De största utmaningarna framöver enligt WHO är att klara livet på alla överviktiga mammor som dör i graviditetsdiabetes och att få ned antalet spädbarn som dör under sin första levnadsmånad, vilket ofta hänger samman med mammans hälsa under graviditeten.

I september i år ska de åtta millenniemålen avrapporteras i New York, hälften gäller hälsa. Dessutom väntas 17 nya så kallade hållbara utvecklingsmål klubbas, men där bara ett enda rör just hälsa. Doktor Flavia Bustreo på WHO hoppas att trenden trots otydligare mål framöver ska hålla i sig, så att mödra- och barnadödligheten i utvecklingsländer om 15 år är nere på samma nivå som i rika länder.