Riksrevisionen: Ineffektivt integrationsarbete
Riksrevisionen riktar omfattande kritik mot statens arbete med att hjälpa nyanlända att etablera sig i Sverige. Insatserna är ineffektiva och integrationsarbetet måste förändras, skriver myndigheten i en rapport som släpps i dag.
– Det som den här rapporten visar är ju ett ökat allvar. Målsättningen för etablerings- och integrationspolitiken är ju efter etableringsreformen att snabbt få folk i arbete. Det tar väldigt lång tid. Efter mellan sju och tio år är bara hälften i arbete och då måste man naturligtvis vidta åtgärder för att kunna nå det här målet, säger riksrevisor Claes Norgren.
Riksrevisionen har i nästan fem års tid granskat regeringens och flera myndigheters arbete med att hjälpa nyanlända att etablera sig i Sverige. Slutsatsen är att staten inte gjort ett tillräckligt bra jobb.
I slutrapporten lyfts bostadsbristen upp som ett av de stora misslyckandena. Där jobben finns saknas i stället billiga bostäder.
– Jag tror att om man ska göra något viktigt här så ska man tänka mer generellt. Man måste göra något åt själva bostadssituationen generellt. Den stora problematiken med bostäder är ju bostadsbristen i tillväxtkommuner, säger riksrevisor Claes Norgren.
Regeringen uppmanas att snabbt genomföra åtgärder för att minska bristen på bostäder i områden där nyanlända invandrare har lättare att få jobb. Riksrevisionen vill att regeringen ska ge bland andra Boverket i uppdrag att utreda bostadsfrågan med fokus på trångboddhet.
Regeringen uppmanas också att ta ett större ansvar för landets flyktingmottagande. Där ingår bland annat att se över formerna för hur nyanlända får hjälp med sitt boende. Riksrevisionen tycker inte att det är rimligt att flyktingmottagandet i så hög grad ska vara beroende av enskilda kommuners vilja att ta ansvar.
2016 väntas kostnaderna för migration och integration bli drygt 40 miljarder kronor, 2012 var den siffran 15 miljarder. Kostnadsökningen och bristerna i arbetet med att underlätta nyanländas möjligheter att skaffa jobb och bostad i Sverige gör att det finns anledning att se över hur effektivt pengarna används, anser Riksrevisionen.
– Systemet nu med 81 000 nyanlända, och en helt annan volym på omhändertagandet gör att regeringen och myndigheten måste fundera på vad som krävs för att man ska kunna nå upp till de målsättningar som är formulerade, och det är en helt ny problematik, säger riksrevisor Claes Norgren.