Kraftig ökning av ensamkommande flyktingbarn
De ensamkommande flyktingbarnen som söker asyl i Sverige är hittills i år dubbelt så många som under samma period förra året. Samtidigt säger bara en femtedel av alla kommuner som Sveriges Radio har frågat att de har utrymme att ta emot fler flyktingbarn än vad som redan är överenskommet med Migrationsverket.
– Vi har sett att vi har fått en kraftig ökning och den är högre än vad vi trodde i vår förra prognos som är från april, säger Helena Carlestam, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.
Och vad tror du att ni kan landa på nu?
– Vi är ju inte färdiga med våra siffror ännu men vi kan säga att vi kommer att behöva höja prognosen, det är vi ganska säkra på men vi är färdiga med vår prognos först den 23 juli, säger Helena Carlestam.
Tidigare räknade Migrationsverket med att 8 000 ensamkommande barn skulle söka asyl i Sverige. Men i juni månad kom närmare 1 500 ensamkommande flyktingbarn till Sverige för att söka asyl.
Det är det högsta antalet någonsin för en enskild månad, och hittills i år har drygt 4 500 ensamkommande barn kommit enligt Migrationsverket, vilket är nästan dubbelt så många som under motsvarande period i fjol.
De flesta barnen kommer från Afghanistan, Eritrea och Somalia.
– Vi kan vara väldigt säkra på att det här är en del av en generell trend för det ökar i hela Europa och Sveriges andel som primär mottagare ökar också så det är en del i en generell trend - vi kommer att ha höga nivåer av ensamkommande barn, säger Helena Carlestam
Sveriges kommuner och Migrationsverket har en överenskommelse om hur många barn varje kommun ska ta emot. Men tar platserna slut kan Migrationsverket tvinga en kommun att ta emot fler även om kommunen säger att det saknas beredskap för att ta hand om barnen på ett bra sätt.
Och det oroar, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef för vård och socialtjänst på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– Kommunerna vill ju göra ett bra jobb, men klarar inte av det. Så vi behöver en översyn av mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, säger hon.
Av de ensamkommande flyktingbarnen så uppger 40 procent att de har en anhörig i en kommun, och de blir då placerade där med bara någon dags varsel. Men i två tredjedelar av fallen visar det sig att barnet har en väldigt svag anknytning eller av andra skäl inte alls kan bo i den utpekade familjen.
Då måste kommunen snabbt hitta en ny lösning. Ett problem som är som störst i de kommuner som redan tar emot många nyanlända, enligt Åsa Furén-Thulin:
– Systemet i sig bidrar till en ojämn fördelning som ger viss kommuner större utmaningar.
Och den bilden delas av Patric Åberg som är moderat kommunalråd i Östra Göinge, en kommun som har överklagat anvisningarna av ensamkommande flyktingbarn till högsta förvaltningsdomstolen.
– Migrationsverkets framförhållning är ju lika med noll. Det dimper barn till höger och vänster när som helst egentligen, och det är det som också behöver ändras. Kommunsverige behöver förbättrade spelregler för hur vi ska ta emot nyanlända både när det gäller asylsökande som är kommunplancerade och ensamkommande barn.
Det här kommer onekligen vara en stor fråga i många kommuner de närmsta månaderna.
Enligt en undersökning som P4 Halland gjorde tidigare i år så svarade bara 40 av de nästan 200 kommuner som deltog i enkäten att de hade utrymme att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn.
Men enligt Migrationsverkets prognoser kommer de alltså behöva ta emot fler i alla fall.