Sveriges arkitekter kritiserar Stockholm
Stockholm ger arkitekturtävlingar dåligt rykte när tävlingsresultaten inte blir till konkreta byggnader. Den kritiken riktar nu Sveriges arkitekter mot Stockholm stad.
I Stockholm idag finns flera byggnader som historiskt varit viktiga arkitektoniska landmärken, och som ofta får representera svensk arkitektur. Men de senaste åren har många prestigeprojekt fastnat i domstolar eller bordlagts. Nu har Sveriges arkitekter fått nog.
Tobias Olsson är förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter, och han säger att Stockholm stad ger arkitekturtävlingar dåligt rykte när tävlingsresultaten inte blir till konkreta byggnader, bland annat eftersom de planerade platserna för ny arkitektur inte utretts tillräckligt bra av Stockholm stad.
– Konsekvensen blir att många projekt inte blir av, och att tävlingsresultat som levereras inte blir av, eller att det blir något annat, en mesyr och inte alls lika bra helt enkelt.
Det är ingen positiv bild som Tobias Olsson ger av situationen för nyskapande arkitektur i Stockholm idag. Listan över prestigefulla projekt i Stockholm som står och stampar kan göras lång. Med på listan finns bland annat Stadsbiblioteket och nya Slussen.
Samtidigt pågår samrådsprocessen för det nya nobelcentret, som fått hård kritik för att bli alltför skrymmande mitt i stan, och tidigare i våras rev Stockholm stad upp tävlingsresultatet för en ny gemensam byggnad för stadens förvaltningar som staden sa hade blivit för dyr, trots att man själv satt i majoritet i juryn som röstade fram förslaget. Bara häromveckan ansåg mark- och miljödomstolen att ett planerat höghus, ritat av den värlskända arkitektbyrån Herzog och de Meuron, är för synligt från Stockholms viktigaste grönområde Nationalstadsparken.
Visst, Stockholm är en knepig stad att bygga i, säger Tobias Olsson. Det finns många regler som ska skydda stadens utseende. Men ibland handlar det om att staden faktiskt inte gjort sitt jobb innan man beslutar om att utlysa en arkitekturtävling.
– Man börjar med en fantastisk idé och spånar på den, sedan visar det sig att: vänta nu, här kan vi faktiskt inte göra så mycket. Och då har man börjat i fel ände, säger Tobias Olsson.
Men Ingela Lindh, biträdande stadsdirektör i Stockholm, slår ifrån sig.
– Jag tycker det är en felaktig analys. Det är inte det som är orsaken till att projekt som varit spännande inte har blivit av. Så fort vi kommer fram med ett projekt som är antingen ett högt hus eller spännande arkitektur så vänds opinionen emot dem.
Men om det nu finns ett sådant motstånd, borde man inte kunna anpassa sin beställning efter den kunskapen istället för att gång på gång tvingas bordlägga projekt eller fastna i processen?
– Det kan man naturligtvis säga, men då skulle vi ju ge upp. Då skulle vi ju säga att här vill vi inte ha någon spännande arkitektur, inga märkesbyggnader utan något som är lite lagom, inte retar någon, som smälter in och som ingen människa ser när det är byggt.
Även om Sveriges Arkitekter och Ingela Lindh är oense om varför det ser ut som det gör, så kan de i alla fall enas om en sak: Stockholm behöver ny och spännande arkitektur och idag är det allt för svårt att få igenom nya spännande projekt.
– Nej, det kan man inte säga att Stocholm har lyckats med de senaste åren, säger Ingela Lindh.
