Engagemang i forna hemlandet spelar allt större roll
Människor som flytt till Sverige har börjat återvända för att hjälpa sina ursprungsländer på fötter. Diasporan spelar allt viktigare roll i utvecklingsarbetet i många konfliktdrabbade länder.
Ett land där diasporan spelar en allt viktigare roll är Somalia, berättar Ahmed Hassan som är landchef för Somalia på biståndsorganisationen Forum Syd.
– Flertalet ledande politiker idag är från diasporan. Ett flertal stora företag som är med och utvecklar Somalia idag är från diasporan.
Men också på gräsrotsnivå bidrar diasporan till utveckling i Somalia, och Ahmed Hassan ger ett exempel från staden Borama i Somaliland, i nordvästra Somalia. Där har en svensksomalisk läkare inom psykiatrin startat ett mentalsjukhus med hjälp av en somalisk diasporaorganisation.
– De arbetar med att upplysa invånarna, men också att säkerställa att mentalsjuka får en bra, adekvat sjukvård. Där har vi ett konkret exempel på vad en diasporaorganisation kan bidra med till utvecklingen, säger Ahmed Hassan.
Det handlar alltså om grupper som flytt eller av andra skäl har flyttat från sina hemländer, men som återvänder dit med den kunskap och utbildning som de har fått med sig i utlandet. Och att synen på de här grupperna, på diasporan, har förändrats, intygar också Eva Åkerman Börje, departementsråd i justitiedepartement med ansvar för kopplingen mellan migration och utvecklingsfrågor.
– För 10-15 år sedan såg man på diasporan mer som någon sorts ganska problematisk intresseorganisation, som bidrog till att elda på konflikter i hemlandet. Och den synen på diasporan har verkligen förändrats.
Och den här förändringen märks inte bara i Sverige, utan i många länder i omvärlden. Eva Åkerman Börje nämner Storbritannien och USA som två exempel där man aktivt engagerat diasporagrupper i utvecklingsbiståndet. Men det handlar också om en ny inställning till vad bistånd och utveckling är för något, säger hon. Fler aktörer har börjat spela en roll.
– Till exempel det privata näringslivets, entreprenörernas, roll i utvecklingen. Men också just de här diasporagrupperna, förutom de klassiska SIDA-liknande organisationerna.
En sorts breddning av vad bistånd och utvecklingsarbete innebär?
– Ja, jag tror att man kan säga det på det sättet, säger Eva Åkerman Börje.
Att de pengar som många i diasporan skickar till sina ursprungsländer gör nytta vet man genom forskningen. De här bidragen går till att finansiera utbildning och hälsovård till exempel. I de familjer som får ta emot pengar från utlandet är barnadödligheten lägre, fler av flickorna går i skolan och så vidare, säger Eva Åkerman Börje. Däremot vet man mindre om hur de här insatserna som diasporan gör på plats i ursprungsländerna fungerar. Det finns bra och dåliga exempel, visar en färsk forskningssammanställning från Delegationen för migrationsstudier, Delmi.
För Ahmed Hassan på Forum Syd är det självklart att diasporan kommer att få en allt större betydelse i svenskt utvecklingsbistånd, och det gäller inte minst i Somalia.
– Somalia är ett land som varit i konflikt väldigt, väldigt länge. Fokus har primärt varit humanitärt bistånd, och det har gått via FN. Idag diskuterar vi utvecklingsbistånd. Där måste man pröva på nya metoder. Och där har vi redan idag 70 000 somaliesvenskar som kan vara med och bidra. Vi har väldigt starka diasporaorganisationer som kan och förstår kontexten av att arbeta där, säger Ahmed Hassan, landchef för Somalia på Forum Syd.
