BORÅS

Dyskalkyli - vanligt, men okänt i skolan

1:48 min

Mellan 3 och 6 procent av svenskarna har diagnosen dyskalkyli, att man har svårt för siffror. Bland lärare vet få vad det är, och drabbade Adam får inte rätt hjälp.

Adam Söderberg går i tvåan på gymnasiet. Han har diagnosen dyskalkyli. Det innebär att man har svårt med den grundläggande matematiken med de fyra räknesätten.

- Klockan är en sak som jag har svårt för, så är det allt med tidsplaneringen, hur mycket man kan hinna med på en viss tid. Jag tror alltid jag hinner med mer än jag gör, säger Adam Söderberg.

3-6 procent av Sveriges befolkning har dyskalkyli. Logopeden Simon Ottosson på Angereds närsjukhus är den ende som utreder dyskalkyli i Västra Götalandsregionen.
Han menar att många lider i det tysta, och inte är utredda. Kompetensen bland lärarkåren är också väldigt varierande.

– Tyvärr är kunskapsnivån väldigt låg. Jämför med dyslexi som är väldigt välkänt idag, så ligger kunskapen och forskningen ungefär 20-30 år efter, så då hamnar vi ungefär på 80-90-talet då dyslexi började bli mer välkänt hos allmänheten, säger Simon Ottosson.

Snål hjälp
Adam Söderberg har alltid haft svårt med matten. Ändå tog det till nionde klass innan Adam fick sin diagnos. Han var då lättad, och trodde att det skulle bli lättare att få rätt hjälp i skolan. Hjälpen blev dock snål.

– Det har varit lite mer muntliga prov, säger mamman Helen Söderberg och fortsätter:

– Men vi får hela tiden höra: "det är annorlunda på gymnasiet", men han har trots allt ett funktionshinder att ta hänsyn till. Det spelar ingen roll hur annorlunda det är på gymnasiet.

"Förfärligt"
Logoped Simon Ottosson menar att dyskalkyli även kan synas i andra ämnen som inte har direkt med matematik att göra. Organisationsproblem är ett bekymmer som ofta finns samtidigt.

Åtgärder som skulle underlätta för Adam är att föräldrarna får reda på hans hemuppgifter, fler prov görs muntligt, och att provfrågor delas upp. Står samtliga frågor i ett stycke, kan Adam missa en fråga, trots att han kan svaret.

– Han har en plugghjärna, men man måste fråga på rätt sätt, säger Helen Söderberg.

Adam stressas över att han inte får rätt anpassad hjälp, och att detta påverkar hans betyg.   

– Jag tycker det är förfärligt att lärarna inte lägger ner tid på att ta reda på vad dyskalkyli är, och förstår konsekvenserna av diagnosen. Jag har rätt till mer och är värd att få det, säger Adam Söderberg. 

Ett längre inslag finns nere i artikeln.