Greklandskrisen i ett avgörande skede
Under hela natten har eurozonens ledare suttit i möten för att komma överens om villkoren för Greklands nya nödlån. Efter drygt femton timmar hade fortfarande inget besked kommit vid sjutiden på morgonen.
Sveriges Radios utsända i Bryssel, Caroline Salzinger, är en av de många journalister som väntar utanför mötets stängda dörrar.
– De har suttit i mer än 15 timmar nu. Förhandlingarna beskrivs som extremt tuffa och villkoren som betydligt tuffare än de som Grekland sa nej till i folkomröstningen. Men vad som kommit ut är att man närmar sig en kompromiss om ett tredje nödlån på 80 miljarder kronor. Betydligt mer än de 53,5 som grekerna bad om, säger hon.
– Det talas om laddade krav, bland annat att trojkan ska tillbaka till Aten. Premiärminister Alexis Tsipras slängde ju ut dem ur Grekland när han tillträdde. Enligt en läcka så vill inte Tsipras att Internationella valutafonden, IMF, ska vara en av långivarna. Det går ju emot själva grunden i överenskommelsen. Om läckan stämmer känns det helt öppet hur länge vi kommer sitta kvar här, säger Caroline Salzinger.
Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling följer utvecklingen från Berlin.
– Det handlar om att Grekland redan på onsdag ska införa lagar som gör det svårare att gå i pension innan 62 års ålder, höjningar och förändringar av momsen samt en omfattande reform av Greklands förvaltning. Trojkan ska tillbaka och i förväg kunna bedöma om nya lagar går att genomföra, säger han och fortsätter:
– En liberalisering av arbetsmarknaden är också på gång. Grekland verkar dock gå med på det, men två punkter är svåra att komma överens om. Internationella valutafondens inblandning är det ena. Det vill inte Alexis Tsipras vara med om, det är för strikta villkor och för dyra pengar, menar han. Merkel och långivarna vill ha det så, för att fördela ansvaret för lånen mellan världens institutioner.
– En annan svår sak är att Tyskland lagt upp ett förslag om en privatiseringsfond. Långivarna vill privatisera och att lånen betalas av. Statliga tillgångar som flygplatser och hamnar ska läggas i en särskild fond utanför Greklands kontroll. De ska säljas av och dra in 450 miljarder kronor ungefär. Den grekiska regeringen är principiellt emot det, det är förvaltning utifrån och man accepterar inte det. Pengarna räcker inte länge för Grekland och det kommer att dröja länge innan de här pengarna kommer in. Grekland behöver därför ytterligare tillfällig finansiering för att betala av skulden till ECB.
De nya kraven är strängare sägs det, varför är de det?
– Det beror på flera saker. Dels är det mer pengar i dag än vad det var innan sommaren. Förut var det en förlängning på tre månader, nu är det ett nytt program med förlängning på tre år. Då menar långivarna att det behövs hårdare villkor för att det ska vara möjligt att sälja in till väljarna hemma. Kritikerna menar att det är ett sätt att trycka ut Grekland ur eurozonen och också ett sätt att förnedra dem, enligt vissa. Det har blivit ett väldigt upprop på nätet mot det här. Tyska Der Spiegel kallar listan på reformer för Grymhetens katalog, säger Daniel Alling.
Jalal Lalouni, vår utsände i Aten, berättar om ett Grekland i spänd ovisshet, en vecka efter feststämningen efter folkomröstningen.
– Det finns också en förvirring inför vad folkomröstningen betydde. Man röstade nej till åtstramning, men nu blir det åtstramning ändå, säger Jalal Lalouni.
Om premiärminister Tsipras ska gå med på kraven från euroländerna så måste han få stöd i parlamentet, kommer han få det?
– Det spekuleras här om att han redan i dag kommer behöva ombilda sin regering. Även om han får igenom kraven med hjälp av oppositionen så måste han handskas med motståndet i sitt eget parti, säger Jalal Lalouni, Sveriges Radios utsände i Aten.
