Brandmännen skärper konfliktvarsel
Brandmännens riksförbund utökar konfliktvarslet efter att förhandlingarna med Sveriges kommuner och landsting strandat. Konflikten gäller deltidsbrandmännens arbetstider och ersättning.
Konflikten berör 10 000 deltidsbrandmän i landet och av dom finns 410 i Gävleborgs län.
− Tidigare har vi varit frikostiga med att bevilja dispenser hos de räddningstjänster som haft problem att upprätthålla den operativa förmågan, dvs att tillhandahålla rätt antal brandmän 24 timmar om dygnet utifrån de lokala risker som finns. De dispenser upphör att gälla den 24 juli, säger Mikael Svanberg, ledamot av styrelsen i Brandmännens riksförbund.
Brandmännens riksförbund, BRF, kräver bland annat en höjningen av ersättningen på 15 procent under tre år och bättre arbetstider.
SKL har erbjudit en höjning i linje med resten av arbetsmarknaden, men det tycker facket inte räcker.
− VI har hållit på och förhandlat länge med BRF. I slutet av förra veckan trodde vi att vi hade kommit fram, vi tycker att vi försökt närma oss och jobbat på att hitta en lösning, men de tackade nej. Nu har det kommit ytterligare ett varsel och det är naturligtvis väldigt tråkig, säger Agneta Jöhnk, ansvarig för arbetsgivarfrågor på Sveriges kommuner o landsting.
Konflikten har pågått i en månad och hittills mest handlat om att deltidsbrandmännen inte har rullat ihop slangar eller städat på olycksplatser. Brandmännen får inte strejka så att konflikten blir samhällsfarlig. Men Mikael Svanberg tror att skärpningen av varslet kommer att slå hårt. Det utökade varslet innebär att alla undantag som tillåtit deltidsbrandmän att jobba extra trots konflikten, dras tillbaka.
− Vi är övertygade om att svensk räddningstjänst kommer att kollapsa. Idag bygger majoriteten av räddningstjänsterna sin verksamhet och operativa förmåga just på att deltidsbrandmännen går in och jobbar extra beredskapsveckor.
