ECB höjer nödlån till Grekland
Idag kom viktiga besked från Eurogruppen och den Europeiska Centralbanken. En konsekvens kan bli att gränsen höjs för hur mycket pengar grekerna kan ta ut per dag, från 60 euro som gränsen är i dag.
Eurogruppen har kommit överens om villkoren för hur Grekland ska få låna ytterligare sju miljarder kronor ur EU:s lånefond EFSM som en tillfällig finansiering tills dess att förhandlingarna om ett nytt stort nödlånepaket till den Grekiska staten kan vara klart.
De sju miljarderna ska Grekland bland annat kunna använda till att betala tillbaka en stor skuld till ECB på måndag och också en stor innestående betalning till Internationella valutafonden, IMF.
Men innan ett beslut kan fattas måste EU-staterna godkänna uppgörelsen om ett tillfälligt lån. Men både Eurogruppens chef Jeroen Deijsselbloem och ECB-chefen Mario Draghi lät hoppfulla om att en lösning skulle kunna nås:
– Jag vet att Grekland kommer betala sin skuld till ECB och IMF senast på måndag, sa ECB-chefen Mario Draghi idag.
Det tillfälliga finansieringslånet, eller brygglånet, ska gälla fram till mitten av augusti och komma från EU:s räddningsfond EFSM som inrättades i början av skuldkrisen. Då var samtliga EU-länder med och bidrog till fonden, även Sverige.
Sverige, Storbritannien och Tjeckien har protesterat mot att EFSM ska användas till det tillfälliga lånet, men bland annat den tyske finansministern Wolfgang Schäuble sa idag att länderna utanför eurosystemet inte kommer löpa några ekonomiska risker för det tillfälliga lånet.
Beskedet från Eurogruppen och det grekiska parlamentets ja till villkoren för det nya stora nödlånepaket till Grekland gör nu att ECB nu kan höja taket för sina särskilda nödlån, de så kallade ELA-krediterna till det grekiska banksystemet. Taket för de lånen till Grekland frystes på den nuvarande nivån, cirka 89 miljarder Euro, för drygt två veckor sen. Men i dag meddelade chefen för ECB, Mario Draghi, att taket höjts med 900 miljoner euro.
ECB får nämligen inte låna ut pengar till banker som är på väg att gå i konkurs, men med allt starkare signaler om att en tillfällig finansiering för Grekland är på gång får ECB en säkerhet att banksystemet i Grekland förblir intakt.
Det är dock osäkert om höjningen av taket för ELA-krediterna räcker för att de grekiska bankerna ska kunna öppna igen. En annan konsekvens skulle kunna vara att den summa som de grekiska bankkunderna kan ta ut per dag höjs något, från de 60 euro som gäller idag.
En viktig förutsättning för båda besluten idag var att det grekiska parlamentet i går röstade för villkoren för det planerade nödlånepaket på över 80 miljarder euro och också röstade igenom de första reformerna.
Imorgon ska den tyska Förbundsdagen rösta om den tyska regeringen får mandat att förhandla med Grekland om det nya nödlånepaketet. Även om motståndet mot nya överenskommelser med Grekland har ökat i förbundskansler Angela Merkels parti så tyder allt på att förbundsdagen kommer säga ja med stor marginal.
Men frågan är hur många inom Merkels eget parti som kommer rösta mot henne.