Språket den 17 maj Om brist på tolkar, lexikala luckor och språkfrågor som syns i skrift
En språkfråga av stor betydelse för många är tolkning. I Sverige idag talas kanske 200 språk, i 150 av dem finns det modersmålsundervisning i skolorna, men bara 34 språk har auktoriserade tolkar. Bristen på välutbildade tolkar, med kunskap om svenska myndigheter och papper på sina kunskaper, är stor i flera språk, och förväntas bli större när utlänningsnämnden läggs ner till årsskiftet och asylärenden ska avgöras i muntlig förhandling.
Dan Eve Johansson, nyvald ordförande för nationell Tolkservicerådet som organiserar landets alla offentligägda tolkcentraler. är bekymrad. Malin Leissner talar med honom och med Kerstin Björkholm, enhetschef på Kammarkollegiet, som är den myndighet som auktoriserar tolkar.
Karin Milles vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet talar om en ”lexikal lucka” – bristen på ett vardagligt och neutralt ord för flickors könsorgan. ”Snippa” lanseras ibland av föräldrar och förskollärare och hon berättar om det intresse en språkvetare kan ha av denna sorts ”språkplanering” och diskussion.
Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.
Veckans lyssnarfrågor handlar om detta:
- Ordet ”telefonör” som diskuterades i programmet nyligen har fått många lyssnare att påpeka att ordet myntades av en legendarisk skribent i Göteborgs-Posten, Åke Hall. Han var en språklig nyskapare som också myntade ord som ”torsdagsvis”.
-Vaför sätter så många ut ett kommatecken framför ”och”, undrar en lyssnare. Lars-Gunnar Andersson ger en kort utredning. (Den verkligt intresserade rekommenderas skriften ”Svenska skrivregler” från Svenska språknämnden.) En huvudregel för kommatering är att den ska ”underlätta läsningen. Det innebär att komma sätts mellan led som är förhållandevis fristående från varandra, medan led som hör nära ihop inte skiljs åt med komma.” Några exempel: två meningar kan skiljas åt med punkt: ”Pelle förnekade uppgifterna. Det skulle jag med ha gjort.” Men man kan också skriva: ”P. förnekade uppgifterna, det skulle jag med ha gjort.” Det senare kallas satsradning. En tredje möjlighet är : ”P förnekade uppgifterna, och det skulle jag med...”. Detta är i enlighet med huvudregeln, att man sätter komma framför fullständig sats som inleds med ”och”.
Ska ”tillväga” skrivas ihop eller isär, ”till väga”? Båda delarna finns, båda delarna gå bra. I fall som detta brukar man kunna lita på datorns stavningskontroll. SAOL (Svenska akademiens ordlista) ger också besked. Rekommendationen nu för tiden är särskrivning, såvida inte ”hopskrivning har hävd”. Och vad som har hävd kan förstås diskuteras (och diskuteras i synnerhet på tidningar )!
”Skrivregler” rekommenderar liten bokstav till partinamn, vilket en lyssnare reagerar mot. ”Det är ologiskt.” – Bruket är verkligen ologiskt, säger Lars-Gunnar Andersson som tycker det finns skäl att ibland skriva partinamn med stora bokstäver.
-Skriver man ”Lunds universitet” eller ”Lunds Universitet”? Ja, i detta fallet ska bara det första ordet ha stor bokstav. Även här finns undantag, baserade på ”hävd”!
-Vilket är det mest korrekta sättet att skriva förkortningar på? Bl a eller bl.a.?
- Numera är rekommendationen att man skriver punkt efter det förkortade ordet, alltså: bl.a, t.ex., m.fl., och så vidare. Tidigare rekommenderades förkortningar utan punkt, men punkter är att föredra nu så att inte dator delar på förkortningar och skriver dem på två rader!
-Internet med stor eller liten bokstav? Ja, rekommendationen har hittills varit att skriva Internet (egennamn), men numera skulle man mycket väl kunna motivera liten bokstav på internet och google (en vanlig sökmotor som ligger bakom verbet ”googla” som du ofta hör oss tala om i programmet).
-”Skogstorps skolan” står det på en skylt i en lyssnares hemby. Är det rätt? Nej, det är fel, ska vara Skogstorpsskolan eller, avstavat: Skogstorps-
skolan.
Layoutare kommer ofta i konflikt med språkriktigheten här, särskilt när ord delas upp på två rader. -”Räntefondsparare” få en lyssnare i en annons. Det ska förstås stå ”räntefondssparare”, med ett foge-s. Det upptäcker man lätt om man byter ut ett led: alla säger ”räntefondsanalytiker”.
