Nu rustas kärnvapnen upp

8:39 min

I dag är det precis 70 år sedan USA släppte en atombomb över staden Hiroshima - första gången som kärnvapen använts i krig. Sedan kalla krigets dagar har antalet kärnvapen hos USA och Ryssland sjunkit mycket kraftigt. Men nu har nedrustningen gått i baklås, inga förhandlingar förs eller är planerade och de två stora rustar istället upp - inte kvantitativt men kvalitativt. Reportage av Sten Sjöström, Sveriges Radios utsände i Moskva.

 Ändå är det inte länge sedan det var andra tongångar.

– Vi måste insistera på att vi kan klara det, sa President Barack Obama i Prag 2009.

Han intygade tydligt och bestämt att USA under hans ledning ska arbeta för en kärnvapenfri värld.
"Det kommer nog inte förverkligas under min livstid", sa han, men inriktningen var klar. 

Två år senare, 2011, tog USA och Ryssland ett litet steg mot ytterligare nedrustning av sina kärnvapenarsenaler. De skrev då under det så kallade New START-avtalet som bland annat innebar att antalet krigsberedda kärnvapenstridsspetsar skulle minska med 30 procent.

Men det var ett avtal som rafsades ihop i all hast och det saknar många av de viktiga kontrollmekanismer som funnits i tidigare nedrustningsavtal.

Det positiva är att avtalet fortfarande följs.

Vad värre är, är att efter det här så har nästan allt arbete på rustningsbegränsningar insomnat - 2013 i Berlin kom Obama visserligen med ett lite halvhjärtat förslag om nya nerdragningar men som inte ledde någonstans - nu är nedrustningskontakterna avbrutna.

Det talas istället om att säga upp andra viktiga avtal och både Ryssland och USA är igång med en omfattande kvalitativ upprustning.

– Det farliga är att om det fortsätter så här i två-tre år så kommer det bli svårt att återuppbygga hela nedrustningssystemet, säger Ivan Konovalov, chef för institutet Center for Strategic Trends i Moskva.

Pessimister fruktar att vi kanske står inför slutet på en drygt 50-årig epok, det var 1963 som det första kärnvapenavtalet kom, det så kallade Partiella Provstoppsavtalet.

1968 kom så icke-spridningsavtalet som bland annat innebar att Moskva och Washington faktiskt lovade att på sikt avskaffa sina kärnvapen.

Det är inom ramen för det avtalet som den enda framgången noterats på senare tid, den uppgörelse som ska förhindra att Iran skulle kunna skaffa sig kärnvapen.

Men mellan de två stora går alltså utvecklingen åt fel håll.

Varför det blivit så finns det många teorier om.

Kärnvapennedrustningen stod i centrum på den tid det fanns två odiskutabla supermakter. När Sovjetunionen sedan imploderade kom andra frågor i stället att få prioritet och en rad nya länder blev viktiga på världsarenan med sina önskemål.

Det var som man nästan glömde bort kärnvapnen. Och på senare tid är det förstås kriget i Ukraina som gjort att förtroendet mellan Ryssland och USA är nere på absoluta nollpunkten.

– Det finns fortfarande ett manöverutrymme men dessvärre inte just nu beroende på de ansträngda förbindelserna, säger Konovalov och syftar på Ukraina.

Men trenden bort från nedrustning var synlig redan före Ukraina.

Både Ryssland och USA har varit i färd med en omfattande modernisering av sina strategiska arsenaler vilket innebär att kärnvapnen kommer att finnas kvar som ett hot mot mänskligheten för överblickbar tid.

Löftena från 1968 om att de skulle avskaffas verkar glömda. USA satsar nu 350 miljarder dollar, cirka 3000 miljarder svenska kronor, på att uppgradera hela sin så kallade kärnvapentriad, på ubåtar, i bombflygplan och på landbaserade missiler.

Och Ryssland håller på att bygga upp i princip komplett nya kärnvapenstridskrafter, ska vara klart 2020 eller strax efter det.

– Kärnvapenstridskrafterna har alltid haft högsta prioritet i Ryssland när det gäller finansiering och att få ny utrustning, säger Konovalov.

De ses av makthavarna i Kreml som den yttersta garanten för nationens överlevnad och inte ens under 1990-talet med de enorma ekonomiska problem som de rådde så sparades det på pengar till kärnvapnen.

Nu öser man på ännu mer friskt. Samtliga landbaserade missiler är på väg att bytas ut, en ny hypermodern ubåt, Borei, är under införande och vad som i princip är ett helt nytt bombflygplan ska också tillverkas.

Konovalov säger att de existerande vapnen helt enkelt har nått gränsen för hur länge de kan användas och att det av rena säkerhetsskäl är nödvändigt att byta ut dem.

Fast de nya vapnen är mycket mer avancerade än de gamla så ombeväpningen innebar en mycket tydlig kvalitativ upprustning - allt det här - parat med aggressiv retorik från bland annat president Putin - uppfattas i omvärlden som rejält hotfullt.

– Alla större militära insatser väcker alltid farhågor i grannländerna, men jag anser inte att väst har anledning att oroa sig, säger Konovalov och låter nu mer som en talesman för försvarsdepartementet.

– Vi håller oss inom ramen för nedrustningsavtalet från 2011, säger han.

Enligt det får Ryssland ha 700 missiler eller motsvarande men som det nu är har de bara 500, flera experter räknar dessutom med att antalet i själva verket kommer att sjunka.

Men de nya vapnen är som sagt mycket mer avancerade än de som de ersätter, bland annat är de designade för att kunna tränga igenom det missilförsvar som USA håller på att bygga upp.

Även i USA planerar militären en förnyelse av nästan hela vapenarsenalen fast med lite längre horisont. Men i kollegial anda säger Konovalov att man inte ska behöva oroa sig för det heller.

– De senaste 30 åren har det ju hänt väldigt lite i USA så specialister förstår att det är mycket nu som de måste byta ut, säger Konovalov.

Vid sidan om den kvalitativa upprustningen av de strategiska kärnvapenstyrkorna - som också kan göra att tröskeln för att de skulle användas kan komma att sjunka - så finns det också oroande tecken till att nedrustningsavtal på andra kärnvapenområden kanske är på väg att överges.

Det gäller framförallt INF-avtalet om förbud mot medeldistansraketer i Europa, ett avtal som tillkom 1987.

USA anklagar nu Ryssland för att bryta mot avtalet genom att utveckla en ny kryssningsrobot med medeldistanskapacitet; Ryssland oroas av prat i väst om utplacering av kryssningsrobotar i Storbritannien.

– Att Ryssland skulle lämna INF-avtalet är något som nu diskuteras bland ryska experter, bekräftar Konovalov. Det skulle i så fall ses som ett svar på USAs missilförsvarsplaner och det skulle innebära ett stort avbräck för alla nedrustningssträvanden och drastiskt öka spänningen i Europa.

Att USA börjat bygga upp ett strategiskt missilförsvar är i sin tur en följd av att USA ensidigt beslöt att säga upp det avtal som tidigare förbjöd den typen av kärnvapenförsvar.

Övriga kärnvapenmakter vid sidan om USA och Ryssland har hittills inte dragits med i något nedrustningsarbete vilket ju längre tiden går blir mer och mer problematiskt.

Och risken finns hela tiden att det kan tillkomma fler stater som skaffar sig kärnvapen. Så vad är risken för att det kan ske ett nytt Hiroshima?

Konovalov tror att det finns en teoretisk risk med till exempel ett sådant land som Pakistan men i praktiken inte när det gäller USA och Ryssland.

– Det är åtminstone 99,9 procent säkert att det inte blir något kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland, säger Konovalov.

Som andra militärt inriktade bedömare förlitar han sig på det som med en passande engelsk förkortning heter MAD, Mutual Assured Destruction, Ömsesidigt Garanterad Förstörelse.

Om något av de två länderna angriper det andra så vet de att de andra kommer att svara med ett förkrossande motanfall och vetskapen om det gör att inget vågar börja.

MAD har fungerat i snart 70 år - frågan är bara om den avskräckningsteorin håller för framtiden.