Strukturellt våld mellan gruvbolag och sameby

3:29 min

Det förekom våld mellan gruvbolaget LKAB och Laevas sameby i samband med att en gemensam debattartikel skrevs och publicerades i Aftonbladet för två år sedan. Det menar forskaren Kristina Sehlin Macneil i en vetenskaplig artikel.

Debattartikeln i Aftonbladet publicerades efter gruvmanifestationerna i Gállok för två år sedan.

- Det man kan se i det här fallet är att det definitivt föreligger strukturellt och kulturellt våld i den här relationen mellan Laevas och LKAB i fallet kring debattartikeln, säger etnologidoktoranden vid Umeå universitet Kristina Sehlin Macneil.

Både företrädare för LKAB och Laevas sameby stod bakom debattartikeln och underrubriken löd: Gruvor kan växa utan att hota vare sig renskötsel eller turism. Men alla debattörerna, som ordföranden i Laevas sameby, höll inte alls med om det här trots att han stod som en av artikelförfattarna.

I sin vetenskapliga artikel går Kristina Sehlin Macneil till botten med hur det gick till, genom djupintervjuer med två medlemmar i samebyn.

- De som skulle ansvara för den här artikeln i Laevas sameby fick helt enkelt inte möjlighet att göra de nödvändiga ändringarna, de hade inte möjlighet att ha tillräckligt med inflytande. Med utkomsten att det blev ett budskap som man inte stod för, som publicerades nationellt, säger forskaren.

För att förklara det här använder Sehlin Macneil fredsforskningsteori som handlar om att våld inte bara är något en person utsätts för fysiskt, alltså direkt våld.

Utan att våld också kan vara kulturellt, som den generella okunskapen i majoritetssamhället om det samiska samhället, som i sin tur möjliggör ett strukturellt våld, som innebär att en grupp eller ett folk inte har samma rättigheter, vilket Kristina Sehlin Macneil menar syns i fallet med debattartikeln.

- I praktiken i det här fallet så ledde det till att man inte ansåg att samebyn behövde ha samma förutsättningar, utan man skulle kunna skriva under den här debattartikeln som LKAB hade skrivit direkt och publicera den nationellt. Och där har jag även dragit paralleller till protesterna vi såg i Gállok för ett par år sedan. Där vi har sådana här situationer, kulturellt och strukturellt våld, så finns det en möjlighet att det kan leda till direkt våld, säger Kristina Sehlin Macneil.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio