Crowdfunding ska utredas
Allt fler entreprenörer använder sig av crowdfunding för att finansiera affärsprojekt. Men att köpa aktier i ett förhoppningsprojekt kan vara förenat med stora risker.
– Det finns stora risker för investerare och också för bolagen, säger juristen Robert Sevenius som är expert på företagsförvärv och lärare på Stockholms Universitet.
Crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering som fenomenet kallas på svenska, bygger på att entreprenörer söker finansiering från allmänheten till sina projekt.
I dag finns hundratals crowdfundingplattformar på nätet och globalt väntas branschen omsätta upp emot 250 miljarder kronor i år. Det finns flera finansieringsmodeller men det är den aktiebaserade formen, där investerare köper andelar i bolaget, som Robert Sevenius varnar för.
– De flesta av de här projekten kommer att gå dåligt och kanske även gå i konkurs och det kan definitivt vara ett problem både för investerarna som är berörda men också för samhället, säger Robert Sevenius.
Enligt Robert Sevenius kan aktiebaserad crowdfunding även strida mot spridningsförbudet. Förbudet infördes på 1990-talet och innebär att privata bolag inte får försöka sprida aktier utanför den befintliga delägarkretsen.
- Även om den här tekniken inte fanns i början av nittiotalet när den här regleringen tillkom så är det relativt självklart att en annonsering via internet skulle klassificeras som en annonsering i aktiebolagslagens mening.
Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att utreda om det behövs en reglering av branschen.
– Det innebär en kartläggning av vad det här är, hur det ser ut i Sverige och vad det finns för risker. Sedan ska vi göra en kartläggning om hur det här förhåller sig till gällande rätt och också titta på Europa, hur har de som reglerat gjort och så ska vi föreslå åtgärder, säger Malin Omberg är chef för konsumentskydd på Finansinspektionen.