Flykt till Europa ofta för barnens skull
1,1 miljoner syrier finns just nu i Libanon, på flykt undan striderna i hemlandet. UNHCR:s Kerstin Karlström känner att pressen ökar på alla inblandade ju längre tiden går.
– Vi har jobbat här sedan 2012 och vi ser hur situationen stadigt blir sämre för flyktingarna, på många sätt och vis, säger Kerstin Karlström.
Hennes jobb är att, för FN:s räkning, samordna och koordinera de runt 70 hjälporganisationer som finns i Libanon för att bidra med hjälp i flyktingkrisen.
– Flyktingar som varit här ett par-tre år och hade hopp om att kunna återvända till Syrien efter en kortare tid börjar nu att inse att det inte går. Samtidigt blir matransonerna färre, tillgången till arbete är liten, kontantbidragen når färre och färre. Det är en svår situation vi har att jobba med, fortsätter hon.
Hon är full av beundran inför libanesernas sätt att hantera det faktum att en femtedel av landets innevånare numera är syriska flyktingar. Bortsett från en del mindre konflikter är situationen i landet väldigt lugn, menar Kerstin.
Lokalbefolkningen har en otrolig känsla av att ta emot sina grannar och hjälpa till. En jag pratade med sa: "varför skulle jag inte hjälpa till? Det är mina bröder och systrar som kommer."
Frågan är hur länge den inställningen håller i sig. Kriget är inne på sitt femte år och trycket fortsätter att öka från alla håll, samtidigt som en lösning på konflikterna ännu verkar långt borta.
Enligt chefen för FN:s matprogram, Ertharin Cousin, har krisen nått ett absolut nödläge när det gäller att kunna förse flyktingarna i Libanon med mat. Hon menar att detta faktum har en stor betydelse för den omfattande flyktingströmmen mot Europa.
Men Kerstin Karlström tror att situationen är mer komplicerad än så.
– Barnens framtid är en väldigt viktig faktor. Många har inte fått gå i skolan på flera år, det finns inga jobb för de vuxna, man bor i ett tält av plast och skynken, om då dessutom maten och pengarna börjar ta slut så kommer till slut tankarna på vilken framtid man egentligen har att se fram emot.
Att ge sig ut på havet för att försöka skapa sig ett liv någon helt annanstans, det gör man bara när man känner att det inte finns något annat hopp.
Hennes önskan inför framtiden är lika enkel som den är komplicerad.
– Att världssamfundet hittar en lösning på situationen i Syrien. Vad gäller flyktingkrisen så måste man planera långsiktigt och försöka dela bördan med Syriens grannländer, avslutar Kerstin Karlström.
