Malmö

Kåkstadsdelen får vara kvar

2:03 min

Det kåkstadsliknande lägret i Malmö där flera hundra EU-migranter bor får vara kvar, det har Mark- och miljödomstolen i Växjö beslutat och miljöförvaltningen i Malmö får därmed fel. Samtidigt så säger polisen att de kommer ingripa i lägret, men bara inom ramen för den utredning som görs sedan markägaren polisanmälde lägret.

I med domen så går Mark- och miljödomstolen på samma linje som Länsstyrelsen där frågan varit uppe tidigare, och där man också avslog förbudet med hänvisning till att det inte var riktat till namngivna personer.

Miljöförvaltningen i Malmö menar å sin sida att man inte behöver ha namn och personnummer när man som myndighet tar den här typen av beslut. I våras satte man upp skyltar vid lägret på svenska och rumänska, och med hjälp av en tolk berättade för ett antal personer i lägret om att det måste bort med hänvisning till hälsan för EU-migranterna i lägret och de som bor i området.

Andrea Hjärne Dalhammar, stadsjurist på Miljöförvaltningen i Malmö, tycker att domen inte tog upp varför det inte skulle räcka att berätta om förbudet på det sätt man har gjort.

– Mark och miljödomstolen anger inte några direkta grunder för sitt beslut. De går inte in så mycket på dem juridiska frågorna utan de håller med Länsstyrelsen utan någon närmare beskrivning.

Chefsrådmannen Anders Bengtsson svarar att man inte har gått in så mycket på det eftersom det är grundläggande att ha namngivna personer när man formulerar sådana här förbud. Däremot skriver han i domen att kommunen i och för sig haft anledning att ingripa mot de svåra sanitära missförhållandena som finns i lägret.

Markägaren har tidigare försökt få bort lägret från sin tomt med hjälp av Kronofogden som inte kunnat identifiera EU-migranterna, och polisen har sagt att de inte får hjälpa andra myndigheter med ID-kontroll. Men polisen säger att de kommer ingripa mot lägret, men inom ramen för den utredning som pågår med anledning av att markägaren anmält lägret som olaga intrång. Andra brott i Malmö har tagit polisens resurser och därför har man inte hunnit arbeta med fallet under sommaren, enligt Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö.

– Där finns inga frågetecken kring vår rättighet att identifiera personer inom ramen för en förundersökning. Det som har varit frågetecken, har varit om polisen får identifiera åt en annan myndighet och lämna över dem.

Och det vet du att ni inte får helt enkelt?

– Det är det man har kommit fram i rättsutredningar, att om inte vi har laga stöd att identifiera, så kan vi inte gå in och göra det åt någon annan.

Kan du förstå att folk är kritiska till att det har pågått framför ögonen på er utan att ni inte har gjort något åt det?

– Jag kan förstå att medborgarna tycker det är konstigt, men har man inte då hela bilden klar för sig, när anmälan kom in och polisens rättigheter att agera på privat mark innan och så vidare. Jag tror att om man får del av de här olika delarna så kan få en större förståelse för hur komplext det är, säger Mats Karlsson.

Polisen siktar på att göra en identifiering av de som bor i lägret innan årets slut.

Miljöförvaltningen i Malmö kommer överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen som man hoppas kommer ta upp frågan, och kommunens jurist, Andrea Hjärne Dalhammar, vet inte vad kommunen annars ska ta till för att kunna utföra sitt arbete.

– Mark- och miljödomstolens dom ger ju egentligen ingen vägledning överhuvudtaget. Och är det så att Mark- och miljööverdomstolen går emot Miljöförvaltningen här också, då får vi se till andra alternativ, om det finns andra alternativ kvar. Vi kan ju inte släppa det här ärendet så länge det är risk för människors hälsa, då måste vi hitta andra lösningar.

EU-migranterna som bor i lägret har inte velat vara med på band, en av dem har sagt att de är glada att de får vara kvar och tjäna pengar som de kan skicka hem till Rumänien. På Centrum för sociala rättigheter, där jurister hjälpt Eu-migranterna, är man nöjd med Mark- och miljödomstolens dom.

– Spontant så är vi så klart väldigt glada att Mark- och miljödomstolen har gått på vår linje. Det hade ju också varit intressant på ett sätt att få prövat de andra frågorna som vi tycker är viktigt, den här avvägningen som har en stor del av vår överklagan, att man inte kan avhysa människor på det sättet med stöd av miljöbalken utan att titta på konsekvenserna, säger juristen Frederick Batzler.