Litauen tar täten för att komma bort från ryskt energiberoende

2:55 min

Nordbalt, undervattenskabeln mellan Sverige och Litauen, är en av punkterna på agendan för ett tre dagar långt svenskt statsbesök. Litauen ses av många som en ny nyckelspelare vad gäller den framtida energipolitiken i hela östra Europa.

Litauens president Dalia Grybauskaitė säger att projektet innebär ännu ett steg i de baltiska ländernas frigörelse från Ryssland.

– Det var viktigt för oss med tillgång till en fri elmarknad. Och nu kommer vi slutligen att bli oberoende av den ryska energin, alla vi tre baltiska länder, säger Dalia Grybauskaitė.

Den gröna salen i presidentpalatset ekar av takhöjden och den sparsamma möbleringen. Presidentens assistent ber om ursäkt för akustiken men säger att det är likadant överallt och därför ingen idé att byta rum.

En visning av projektet med undervattenskabeln är planerad till det svenska statsbesöket som snart ska äga rum i Vilnius. Kabeln som tas i bruk i slutet av året kopplar samman de baltiska länderna med den nordiska elmarknaden.

Det är i förlängningen en sammankoppling av hela Europas energipolitiska sfär, något som presidenten hoppas ska bryta en lång era av otacksamma förhandlingar med grannen Ryssland och den ryska energijätten Gazprom.

Beroendet av den ryska gasen har länge stört de baltiska länderna och möjliggjort ekonomiskt och politiskt inflytande för den gamla ockupationsmakten.

Den litauiska presidenten Dalia Grybauskaitė, som valdes om för en ny mandatperiod förra året, anser att hennes land är utsatt för direkt politisk bestraffning av Ryssland, i form av kraftigt höjda gaspriser.

– Energi har alltid varit ett geopolitiskt verktyg och Ryssland har använt det på alla sätt de kan. Till exempel har vi fått betala 30 procent mer för rysk gas än Tyskland, säger Grybauskaitė.

Den lilla baltiska nationen ses av många som en ny nyckelspelare vad gäller den framtida energipolitiken i hela östra Europa. Utöver samarbetet med Sverige om NordBalt har Litauen också byggt en så kallad LNG-terminal på vatten där naturgas från norska Statoil nu tas emot.

Samtidigt förbereder sig landet för alla tänkbara säkerhetspolitiska följder av sin stora energireform. Ett av sex nya regionala högkvarter för Nato invigdes i Vilnius för några veckor sedan och allmän värnplikt återinfördes i början av året.

När jag frågar om det är troligt att Ryssland faktiskt skulle anfalla något av de baltiska länderna, alla medlemmar i Nato, svarar presidenten med en motfråga.

– Vem trodde att Ryssland skulle ockupera en del av sitt grannland Ukraina? Vi tror inte längre på vad de säger utan ser till vad de gör. Det har tvingat oss baltländer, och hela Nato, att tänka om vad gäller beredskapen här på plats. Det är en viktig läxa för oss alla, säger Litauens presidenten Dalia Grybauskaitė.