Överklagande i asylmål får oftare rätt i Göteborg

2:53 min

Det är fortsatt stora skillnader i hur ofta migrationsdomstolarna ändrar beslut från Migrationsverket i asylmål. Hittills i år är det till exempel betydligt vanligare att överklaganden får gehör i Göteborg än i Stockholm.

Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty International, är kritisk till skillnaderna.

– Lika fall ska ju bedömas lika, och det ska ju inte spela någon roll om jag får mitt överklagande prövat i Stockholm, Göteborg, Malmö eller Luleå. Om vi då ser att det sticker ut åt olika håll, så kan ju det vara ett tecken på att det finns en rättssäkerhetsproblematik, säger Madelaine Seidlitz.

Hittills i år har de fyra migrationsdomstolarna – det vill säga förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Luleå – avgjort drygt 4 400 asylmål. De gäller beslut som tagits av Migrationsverket och som överklagats.

Stockholm är den migrationsdomstol som hanterar flest ärenden. Där har 7 procent av årets asylmål slutat med att den som klagat helt eller delvis fått rätt. I Göteborg är motsvarande siffra 14 procent, det vill säga dubbelt så hög. Luleå och Malmö ligger där emellan, enligt statistik från Domstolsverket.

Sådana här skillnader har funnits i flera år och även om skillnaderna har minskat något, så utmärker sig Stockholm genom att ligga lågt jämfört med de andra domstolarna när det gäller andelen ärenden där besluten ändras.

Gudrun Antemar, lagman vid förvaltningsrätten i Stockholm, kan inte ge något rakt svar på vad skillnaderna beror på.

– Nej, det kan jag inte ge i dag. Det är förmodligen så att det inte finns ett rakt svar, utan det finns vissa saker som statistiken visar som vi kanske behöver åtgärda, och vissa saker där skillnaderna är helt okej, säger Gudrun Antemar.

– Min uppfattning är att varje domare i varje asylmål verkligen professionellt och noggrant bedömer om det finns tillräckliga asylskäl och om den asylsökande är trovärdig.

Gudrun Antemar säger att faktorer som skulle kunna spela in när det gäller skillnaderna i statistiken är hur de olika domstolarna rapporterar in till Domstolsverket, men också vilket underlag de fått från Migrationsverket.

I grunden handlar det om att bedöma dels om en person har tillräckliga skäl för asyl utifrån förhållandena i hemlandet, dels om personen är trovärdig.

Gudrun Antemar säger att domarna i de olika migrationsdomstolarna kontinuerligt för samtal om sådana här frågor.

– Vi kan komma vidare genom att domare som är självständiga ändå diskuterar med varandra: hur ska man se på det här tillräcklighetskravet, hur ska man se på förhållanden i andra länder? Förhållanden i andra länder ändras som vi ser i dag väldigt snabbt, säger hon.

Madelaine Seidlitz på Amnesty tycker att det är positivt att domarna möts, men hon skulle vilja se en objektiv utredning i frågan om varför det är sådana skillnader mellan domstolarna. Asylbeslut har oerhört stor betydelse för de som berörs, säger hon.

– I den yttersta förlängningen kan det vara en fråga om liv eller död förstås, och det är av stor betydelse för den enskilda individen, som då söker skydd från förföljelse att vara trygg i att man får en rättssäker asylprocess, säger Madelaine Seidlitz.