EU och Ryssland tävlar om energi

2:19 min

Spelet om Europas energimarknad fortsätter när Finland och Estland i dag lämnar in en gemensam ansökan om att bygga Balticconnector, en gasledning i finska viken.

Projektet ses som ännu ett steg från EU:s håll att minska beroendet av rysk gas. Men samtidigt lockar ryska Gazprom europeiska energibolag till samarbete med löfte om lägre gaspriser.

Balticconnector, gasledningen mellan Finland och Estland har varit på gång i flera år. Men projektet har fördröjts på grund av oenighet om placeringen av den så kallade LNG-terminalen, som ska ta emot den importerade naturgasen och EU-kommissionen har därför sagt nej till att finansiera bygget.

Men i dag ska Finland och Estland, enligt tidningen Helsingin Sanomat, lämna in en ny gemensam ansökan om gasledningen.

Målet är bland annat ett minskat beroende av gasimport från Ryssland, vilket både tros sänka priset på den ryska gasen och ge ökad stabilitet i energiförsörjningen.

Inte minst för de baltiska länderna som länge känt sig manipulerade av Ryssland då de varit nästan hundraprocentigt beroende av den ryska energijätten Gazprom. Istället ska gasen komma från andra källor, framför allt i Nordsjön.

Men Gazprom gör sina egna storsatsningar i Europa. Inte minst i form av den så kallade Östersjöledningen, Nord Stream, som går från Viborg i Ryssland till Greifswald i östligaste Tyskland och som nu ska byggas ut ytterligare.

För några veckor sen slöt Gazprom avtal gällande Nord Stream med flera europeiska energibolag, bland dem tyska E.On, franska Engie och holländsk-brittiska Shell.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters ska de ha lovats bättre och priser från Gazprom i utbyte mot sitt stöd till projektet. Men Nord Stream-ledningen är kontroversiell på flera sätt, inte minst för att den är Rysslands sätt att slippa beroendet av Ukraina som transitland för sin gasexport.

Och bland annat Polens president Andrzej Duda har varit starkt kritiskt till de andra EU-medlemmarnas intressen i projektet, som de anser vara rent egoistiska och därför ett hot mot den europeiska gemenskapen och linjen i Ukrainakonflikten.

Polen är också själv, förutom att vara en stor stödpartner till Ukraina, ett av transitländerna som förbigås med den nya ledningen.

Något komplett oberoende från ryska intressen i energipolitiken ser än så länge avlägset ut, eftersom Gazprom i själva verket är delägare i flera europeiska gasbolag.

Ett undantag är Litauen, som tröttnade på att vänta på en ny gasterminalen i Estland, och istället byggde sin egen förra året, dit gas nu transporteras av norska Statoil.