Kaliber 29 maj 2005: Equal - vinnande visioner eller skatteslöseri?

Vill du börja med att ta reda på hur programmet gjordes, och varför -

************************

Kaliber har varit i kontakt med samtliga 46 projekt inom Equal i Sverige. Många är nöjda med sina projekt och tycker att arbetet varit meningsfullt. Men de flesta upplever samtidigt att Equal genomförs på ett tillkrånglat och bitvis oproffessionellt sätt.

• Mer än hälften av de projektansvariga, 30 personer,  är kritiska till hur den ansvariga myndigheten, ESF, skött sitt arbete. Kritiken handlar framför allt om oklara direktiv och eftersläpning med betalningar.
• 40 av 46 tycker att den administrativa belstningen är orimligt hög. Detta säger även personer med lång erfarenhet av olika eu-projekt.
• I 30 av projekten har viktiga samarbetspartners tackat nej till att vara med eller hoppat av under projektets gång.
• Equals organisation och adminstration är ett demokratiskt problem, uppger många berörda. Equalprogrammet har misslyckats med att få med små och eu-ovana organisationer. Detta trots att just det har varit ett av de uttalade målen.

Equal-programmet har varit igång sedan 2001 och här i Sverige godkändes alltså 46 olika projekt i en första omgång. Alla dessa projekt förutom två handlar om att hitta nya vägar att hjälpa dem som har det svårt eller diskrimineras på den öppna arbetsmarknaden. De två sista projekten skapades för att hjälpa de övriga 44 runt om i landet.

Målet med Equal är ett arbetsliv utan diskriminering. Ingen ska pga kön, etniskt tillhörighet, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder stängas ute från arbetsmarknaden.

Projekten syftar bla till att utveckla nya arbetsformer och på olika vis möjliggöra en mångfald på arbetsmarknaden.

Varför är det så krångligt?

För att få tillgång till EU-pengarna krävs att projekten hittar utvecklingspartners eller medfinansiärer som ställer upp med ungefär lika mycket som EU. Det kan vara till exempel en handläggare på försäkringskassan som avsätts för att jobba med projektet – då räknas dennes lön som en medfinansiering, detsamma gäller kostnader för lokaler eller den dagpenning en person har som deltar i projektet.

Det här sättet att finansiera det hela är komplicerat och innebär en hög administrativ belastning. 

Carl Rönn arbetar med Equalprojektet Schoolatwork. Han är en van EU-projektare och svarar skrattande på Kalibers fråga om hans projekt är lyckat - att det måste det vara för det har inte havererat trots att regler och direktiv flera gånger ändrats och nya rapporter och redovisningar snabbt tvingats fram. Mellan en kvarts och en halv miljon kronor extra beräknar han att dom tvära kasten har kostat hans projekt.

- Räknar man på det så är det en förskräcklig massa timmar som går åt till ren administration.

- Jag jobbade några år på Wall Street, vilket är en helt annan värld. Där satsar man också på olika projekt. Men om ett projekt inte fungerade så kapades det direkt. Och de som gick bra satsade man extrapengar på. Här är det inte så. Här får alla lika mycket och så lullar alla på - kör man i diket efter halva tiden så händer inget i alla fall.

Kalibers genomgång visar att man i 40 av dom 46 projekten har tvingats lägga ner mer eller mycket mer tid och pengar på administration än vad man anser rimligt.

Å ena sidan är det naturligtvis utmärkt att myndigheten ser till att det finns kvitto på vartenda öre och att pengarna inte hamnar någon annanstans än de ska. Å andra sidan uppstår ett problem när myndigheten är så upptagen med sig själv och sin egen administration, att projektens innehåll och syfte, blivit underordnat.

Så här säger några av de projektansvariga som Kaliber talat med om administrationen:

- Det är orimligt mycket tid som gått åt till administration, helt sjukt mycket. Är Equal ett utbildningsprojekt eller ett administrationsprojekt?

-Vi är eu-vana och har jobbat i eu-projekt sedan 1995, så vi kan turerna. Men det som Equal är till för - tillgänglighet för alla - så är det inte inom själva Equal. Den tunga administrationen i sig gör att det inte blir tillgängligt för alla, utan utestängande. Små och nya organistationer orkar inte vara med.

Samarbeten med andra länder 

En annan förutsättning för Equal-programmet är att de olika projekten i Sverige samarbetar med Equalprojekt i andra EU-länder.

Flera av de Equalprojekt som Kaliber varit i kontakt med tycker att samarbetet har varit givande. Men de flesta beskriver detta krav som fruktlöst och dåligt genomtänkt.

- Vi gör ett projekt för en etnisk grupp, men skulle samarbeta med utländska projekt för tex hemlösa eller missbrukare. Det blev väldigt konstigt, säger en projektkoordinator.

Johanna Laurin har lett ett projket för att få fler kvinnor på ledande poster i näringslivet. Hon säger att hon är nöjd med flera aspekter av Equal. Utan EU-pengarna hade de inte kunnat vara lika ambitiösa. Men hon är samtidigt mycket kritiskt till den krångliga administrationen och ifrågasätter vad det internationella samarbetet egentligen gav.

-  De ställde krav på att vi skulle träffas ett antal gånger och då skulle vi göra det i Italien och Spanien. Vi åkte tex till en liten by i södra Italien - väldigt trevligt i och för sig - men lite onödigt. Mycket tid och pengar gick åt till resor och möten, säger Johanna Laurin.

- Skulle du går med i ett projekt igen?

- Nej, inte på det sättet som man söker samarbetspartners. Det ger för lite och tar för mycket tid.

Sprids kunskaperna?

Equals syfte är att hitta nya sätt att nå och arbeta med grupper som av olika skäl har svårt i arbetslivet. För att den kunskap som man eventuellt kommer fram till inte ska gå till spillo ska erfarenheterna spridas.

Men många av de projektansvariga som Kaliber talat med tycker att det inte funnit någon tydlig plan för hur detta arbete ska ske. De oroar sig för att deras kunskaper inte på ett bra sätt kommer andra till godo när projekten avslutas.

Carl Rönn, projektkoordinator:

- Jag är övertygad om att människor utanför den lilla Equal-sfären inte har en aning om att Equal ens existerar och kommer aldrig någonsin att få veta att det existerat. Det är min rädsla; att vi bränner av en massa miljoner men att det om 5-10 år inte är någon som vet att projekten någonsin funnits. Lägger vi ner kraft och energi i detta så vill vi ju veta att det blir ett bestående gott resultat av det.

Kritik i egna utredningar

På uppdrag av ESF har det gjorts tre utredningar av arbetet med Equal. De innehåller bitvis skarp kritik.

Kritiken handlar bland annat om oklara mål för arbetet, krånglig administration och brist på tydliga definitioner av problemen som man vill åtgärda.

En resa genom EU-land

Equals olika projekt präglas ofta av eldsjälar och visioner. Men de präglas också ofta av oklara mål och bristande uppföljningar.

Många av de projektansvariga som Kaliber talat med upplever att det visionära och det konkreta utvecklingsarbetet i projekten kommer i skymundan när fokus från myndigheten ESF läggs på administration.

För att ge en bild av Equals olika sidor har Kaliber besökt tre projekt. Vi gör en resa genom EU-land med stopp i Glimåkra, Uppsala och Skellefteå.

Mersmak i Glimåkra

I en nedlagd möbeltillverkningsfabrik i Glimåkra i nordöstra Skåne ligger Medvind, en ekonomisk förening som driver equalprojektet Mersmak. Projektkoordinator Mats Fahlèn berättar om huvudsyftet för Mersmak.

- Att hjälpa funktinshindrade att få ett betalt arbete ute på arbetsmarknaden.

Det delprojekt som Mats Fahlén helst pratar om är Fribo. Kommunen har i samarbete med Mersmak öppnat en typ av boende för funktionshindrade som tidigare inte fanns i kommunen, någonting mittemellan gruppboende och eget. Sex till åtta personer har varsin lägenhet, men tillgång till gemensamhetsutrymme med personal.

Caroline Svensson är en av de som bor där, och hon är nöjd med sitt boende.

- Det är bra med personalen och jag har en hund hemma.

Att Caroline Svensson är nöjd med sitt nya boende råder det ingen tvekan om. På individnivå finns flera projekt inom Equal som definitivt är lyckade.

Slussen är ett annat av Mersmaks delprojekt. Syftet är att hjälpa långtidsarbetslösa. Arbetsförmedlingen i Kristianstad valde att inte vara med i projketet, eftersom de inte trodde på idén.

Bland annat därför är det svårt att veta hur bra Slussen lyckats. Det finns redan sen september förra året en delutvärdering av Slussen, men den vill inte Mats Fahlén låta oss se. Och när Kaliber kontaktar Ulrika Carholt som bearbetar en ny utvärdering vill hon inte berätta något mer än att flera personer efter att ha varit med i Slussen istället för jobb har fått förtidspensionering, och att det också räknas som lyckat.

- Det finns mycket i vårt samhälle som är luddigt och svårgripbart. Equal ska vara en experimentverkstad. Och om en person har ett behov av att vara förtidspensionerad på grund av sina krämpor så är det ju lyckat för den personen, säger Mats Fahlén.

I fler än hälften av alla Equalprojekten hoppade viktiga parter såsom kommun försäkringskassa och arbetsförmedling av, eller avböjde att gå med från början.

Så här motiverar några aktörer i olika Equalprojket varför de valt att hoppa av.

- Projektidén var alldeles för luddig.

- Vi trodde inte på idén, där fanns inga konkreta mål.

- Det hade varit slöseri med skattebetalarnas pengar.

- Det kostar helt enkelt för mycket i förhållande till nyttan.

Vi knäcker koden i Uppsala

Vår resa genom Equalprojektland går vidare.

Vi knäcker koden ingår i Equalprojektet Recomp som har en totalbudget på omkring 32 miljoner kronor. Ett projekt som Svenska ESF-rådet gärna själva framhåller som lyckat.

En gång i veckan får ungdomar med invandrarbakgrund gå på kurs och på sitt eget modersmål hjälp med att knäcka de svenska koderna och lära sig hur man är och gör i Sverige. Eleverna får lära sig mycket som är nyttigt och som kan vara svårt att veta när man kommer ny till Sverige. En stor del är ren samhällsinformation.

Men där finns också en annan del i undervisningen den del där uppförandekoderna ska knäckas och där man får lära sig hur svenskar vill ha det.

På Celsius gymnasieskola i Uppsala berättar elever som nyligen kommit till Sverige vad de lärt sig i projektet ”Vi knäcker koden ”. 

- Svenskar skrattar inte hela tiden som i mitt land. Till exempel när du väntar på bussen vid hållplatsen - i mitt land kan du prata med andra  - men här går det inte. Min lärare sa att det inte är så bra att prata, säger Milton, en av de som gått kursen.

- Sa de så?

- Det går inte. Det är inte så bra att skratta på bussen.

- Gillar inte svenskar det?

- Det är inte bra att göra så. Svenskar vill att alla ska vara lika.

Katarina Löthberg är projektkoordinator.

- När du kommer till ett nytt land och är tonåring vill du vara som de andra. Det ligger i tonårstiden. Men så förstår man inte samhället och de koder som finns.

Mobilitet i Skellefteå

Vår sista anhalt i EU-projektland blir ett regntungt Skellefteå.

Syftet med Equalprojektet Mobilitet - en rättighet är alla - var främst att funktionshindrade ungdomar skulle få möjlighet att komma iväg på arbetspraktik utomlands. Målet var att hjälpa ett hundratal arbetslösa varav minst en tredjedel skulle vara ungdomar med funktionshinder.

Stipendium för interpraktik fanns redan, liksom förberedelsekurser till praktik utomlands.

Mobilitet fick pengar för att utveckla konceptet och hjälpa funktionshindrade till praktiken.

Men det har man inte lyckats med, berättar Bertil Bucht koordinator för projektet, han sitter själv på internationella programkontoret i Stockholm – en annan EU-myndighet.

- Nej, det har vi inte gjort och man kan inte lyckas med allt i ett projekt. Ett projekt lever sitt liv under tre år. Vi har fått ut färre än tio funktionshindrade ungdomar. Och det är självklart kvantitativt ett misslyckande.

- Vi lämnar efter oss ett testamente, en manual, som vi hoppas ska finnas tillgänglig på webben. Och sedan handlar det om att ge information vidare.

Chefen svarar på kritiken

Åsa Lindh är biträdande generaldirektör på ESF-rådet och var fram till nyligen chef för Sveriges del av Equal-programmet.

- En och en halv miljard av offentliga medel. Hur säker är du på att de används på bästa tänkbara sätt?

- Det är viktigt att rekapitulera vad programmet handlar om. Equal är socialfondens utvecklingsavdelning och experimentverkstad för att testa nya arbetssätt och idéer. I och med den karaktären så förväntar vi oss inte framgång i varje enskilt projekt.

- Har ni fått valuta för en och en halv miljard?

- I vissa delar har vi fått det. Men alla projekt kommer inte att lyckas och det har vi heller inte förväntat oss.

- Det är ett svårt program med jättestora krav på redovisning och verifiering. Det är inte lätt, det håller jag med om.

- Är det värt pengarna eller kostar det mer än det smakar?

- Jag tror att det är värt det. Men alla ror det inte riktigt i land. Det är tungrott, det är jag den förste att erkänna.

Reporter: Sophia Djiobaridis