"Helt rätt att visa Även de döda har ett namn som skolbio"

2:53 min

I dag visas filmen "Även de döda har ett namn" som skolbio i Göteborg. I förra veckan krävde Israels ambassadör att filmen inte skulle användas i undervisningen för att den är "anti-israelisk och antisemitisk". Men på Svenska Filminstitutet tycker man att vi ofta underskattar barn och ungas förmåga att ta till sig olika sidors argument.

- Jag har inte sett den här filmen, men spontant tycker jag absolut att det är rätt att visa den. Sedan är det självklart viktigt att ta hand om frågorna som kommer upp. Jag tycker att man ofta underskattar barnen och de unga: de måste få samtala fritt om saker - och läraren får bli någon sorts moderator. Men det är klart att det ställer höga krav på läraren, säger Malena Jansson.

Hon är samordnare för barn och unga på Svenska Filminstitutet, där man bland annat gör handledningar för ungefär 30 skolfilmer om året. Enligt Malena Jansson går det också att ha öppet partiska filmer på skolbiovisningarna.

- Det behöver i alla fall inte vara ett problem om man i sammanhanget sedan visar eller talar om den andra partens ståndpunkt, säger hon.

Problemet kan enligt henne snarast vara det motsatta.

- Ibland kan jag tvärtom tycka att man fegar lite för mycket. Man skulle gott kunna visa lite mer spännande konfliktfylld film än vad man faktiskt gör, säger Malena Jansson.

Hon menar att skolbiofilmerna sällan får kritik för att de är politiska eller partiska. Däremot kan föräldrar ofta anse att de är alltför skrämmande.

- Det var till exempel nyligen en diskussion om "Pojken med randig pyjamas", en förintelseskildring, som ansågs vara för läskig för barn. Och där har vi konsekvent en linje att barn klarar mycket mer än vi vuxna ofta tror, säger Malena Jansson.

Annars har alla de vanligaste skolbiofilmerna tydliga teman som ojämlikhet mellan könen, mobbning och barns utsatthet.

- Det är "Ondskan", "Hip hip hora", "Tusen gånger starkare", "I taket lyser stjärnorna" och... "Lilja 4-ever" förstås, säger hon.

Men ingen av de filmerna har väckt någon mer offentlig kritik av det slag som Israels ambassadör riktat mot "Även de döda har ett namn".

- Nästan alla filmer väcker ju någon sorts diskussion, det finns alltid särskilt föräldrar som tycker att det ena eller andra är olämpligt. Men den här typen av diskussion eller större debatt har inte väckts av de filmerna, säger hon.

Malena Jansson menar också att just Israel-Palestina-konflikten är en av de svåraste att behandla i skolbiosammanhang.

- Vi gjorde till exempel en filmhandledning till en film som heter "Giraffada", som handlar om ett zoo i Palestina och den andra intifadan i början av 2000-talet. Men då gäller det att i filmhandledningen just ge den här kontexten och bakgrundsinformationen för att åtminstone försöka kvalitetssäkra skolbiovisningen och det pedagogiska samtalet efteråt, säger Malena Jansson.

Och enligt henne finns det filmer som absolut inte passar för skolbiovisningar.

- Om det var så att vi alltid visste att det finns en kontext, det finns en pedagog efteråt som kommer att kunna samtala med barnen och visa på bilder och motbilder - då skulle jag säga att allt går att visa. Men nu vet vi ju inte riktigt vad som händer efter visningen. Så jag skulle absolut inte visa en rasistisk film, säger Malena Jansson.

Till filmen "Även de döda har ett namn" har Svenska filminstitutet inte gjort någon filmhandledning. Beslutet att visa filmen för niondeklassare och gymnasieelever i Göteborg fattades av Göteborgs kulturförvaltning.