Ny abortgräns bör utredas av Statens medicinsk-etiska råd

2:09 min

Ekot berättade under morgonen om att abortgränsen kan behöva sänkas. Frågan bör utredas av Statens medicinsk-etiska råd, säger Sven-Olov Edvinsson, ledamot i rådet och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus.

Gränsen för sen abort går enligt lagen när ett foster är livsdugligt, vilket i dag anses vara vid 22 veckor in i graviditeten. Men Ekot har under onsdagsmorgonen rapporterat att det nu finns flera exempel där läkare lyckats rädda barn födda redan i vecka 21.

Därför tvingas alltså Socialstyrelsen, vars rättsliga råd som beslutar om tillstånd för sena aborter, att ta ställning om abortgränsen ska sänkas ytterligare.

Rättsliga rådets ordförande Göran Ewerlöf poängterar dock att det behövs forskning som styrker den här utvecklingen. Exakt hur den forskningen vill Göran Ewerlöf inte svara på.

Men Rättsliga rådet känner till 10 fall där barn fötts i vecka 21 och överlevt.

Statens medicinsk etiska råd har senaste åren fokuserat mycket på analys av foster-DNA i kvinnans blod, för att på så sätt upptäcka sjukdomar på fosterstadiet.

Men frågan om sänkt tidsgräns för abort i och med bättre utvecklad vård har hamnat lite i skymundan, och detta bör nu diskuteras, säger Sven-Olov Edvinsson, ledamot i medicinsk-etiska rådet.

– Jag upplever att ur en allmän synpunkt och ur etisk synpunkt så har inte den här diskussionen varit särskilt aktuell. Vi har ingen färsk genomgång utav olika aspekter, säger Sven-Olov Edvinsson.

Den första och kanske viktigaste frågan är vad som är barnperspektiv och vad som är föräldraperspektiv, säger Sven-Olov Edvinsson.

– Det är uppenbart att barnperspektivet blir aktuellt tidigare och tidigare. Det är en stark etisk fråga. Vilken individ är huvudpersonen när man diskuterar principerna? Och vilken princip är viktigast, att överleva eller att leva vidare?

Lars Berge-Kleber, sakkunnig i Medicinsk-etiska rådet, poängterar att utvecklingen inte hotar rätten till abort.

– Jag har svårt att tänka mig att aborträtten överges i Sverige. Däremot kan man alltid diskutera tidsgränser, om vetenskapen går framåt. Det handlar om levande varelser, och då måste vi naturligtvis ta en diskussion i rådet om den nya situationen vi har, tycker jag, säger Lars Berge-Kleber.

I medicinsk-etiska rådet sitter även folkpartisten Barbro Westerholm, som sitter i riksdagens Socialutskott och är professor i läkemedelsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Den här typen av frågor ska inte baseras på maggropen och vad den tycker, utan på fakta. Så jag avvaktar med att säga mitt tills jag har fått Socialstyrelsens underlag, säger hon.