Lina Krafts kamp för mer assistans förlorad
Högsta förvaltningsdomstolen tar inte upp Lina Krafts fall. Hon får inte prövningstillstånd. Lina är därmed fortsatt beroende av sin exmakes hjälp.
Lina Kraft blev nedslagen av beskedet - som innebär att hon får ha det som hon har det. Hon hade hoppats att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ta upp hennes fall och ändra den kammarrättsdom som hon överklagat.
Som P4 Gotland tidigare berättat har Lina Kraft nekats den personliga assistans hon begärt. Hon är idag beroende av att hennes ex-make fortsatt hjälper henne och bor hos henne, trots att de är skilda sedan flera år tillbaka. Han har stannat för att ge Lina den omvårdnad han anser att hon behöver, men samhället nekat henne.
Beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen - att Lina Kraft inte får prövningstillstånd - innebär att Kammarrättens dom ligger fast. Nobben till mer hjälp.
Lina och exmaken anser att hon behöver mer hjälp än vad både Försäkringskassan och Region Gotland vill gå med på. Lina vill helst ha assistansersättning för heltidshjälp, dygnet runt - istället för enstaka timmar - som räcker till dusch tre gånger i veckan och ett toalettbesök om dagen.
Bristen på assistans har fått exmaken att göra en insats. Fredrik Pileborg - som hon skildes från för tre år sedan - känner att han måste hjälpa Lina.
Beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen betyder en fortsatt underlig situation för det skilda paret. För nu finns det också en ny pojkvän med i bilden - samtidigt som exmaken Fredrik Pileborg känner att han inte kan lämna Lina utan hjälp på dagarna.
Lina har läkarutlåtanden som styrker att hon är beroende av stöd för att klara sig. Hon har bestående och omfattande handikapp efter att ha blivit biten av en häst som sex-åring. Hon skadade frontalloben och är dels blind på ett öga och har enligt läkarbedömning "oförmåga att hantera sin vardag på egen hand".
Men justitierådet i Högsta förvaltningsdomstolen anser att det inte kommit fram skäl som talar för att fallet skall tas upp där. Ett avgörande i målet anses alltså inte vara av vikt för rättstillämpningen. Målet anses inte heller felaktigt hanterat i Kammarrätten; inget grovt förbiseende eller grovt misstag har gjorts där, anser Högsta förvaltningsdomstolen.
