Hbtq-ungdomar mobbas oftare än andra
Skoltiden är ofta tuff för hbtq-ungdomar, men det finns enkla knep för att förbättra situationen.
– Stärka identiteter, bekräfta identiteter, och att som lärare eller kurator fundera över vilket språk man använder och inte anta att bara för att en person ser ut som en kille så behöver det inte vara en kille. Att ge rätten till unga att identifiera sig själva så som de vill och önskar, säger Frida Sandegård på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Hon säger att det generellt finns goda kunskaper inom skolan för hur man ska bemöta hbtq-problematik men att tidsbrist gör att lärare och annan skolpersonal sällan hinner arbeta systematiskt med frågorna. Men det finns små handlingar som gör stor skillnad, bland annat genom att använda könsneutrala ord som "hen" eller att göra platser könsneutrala, som att märka toaletter med WC istället för att dela upp dem efter kön.
Det är viktigt och Skolverket arbetar aktivt med frågan, säger Tommy Eriksson, utbildningsråd på Skolverket.
– Det kan innebära att man inte kan tillgodogöra sig utbildningen till fullo om man känner att man inte är inkluderad och inte känner att man är bemött på ett likvärdigt och schysst sätt, om man inte känner sig representerad i undervisningsmaterialet, om man inte känner igen sig i undervisningen, säger Tommy Eriksson, Skolverket.
Ungdomsenkäten som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skickat ut visar att 25 procent av hbtq-ungdomar mellan 16-20 år har känt sig utfrysta eller mobbade under det senaste halvåret. Det är dubbelt så många som bland övriga ungdomar. Myndigheten har ett regeringsuppdrag att se hur man kan skapa en öppen och inkluderande miljö för unga hbtq-personer.
– Det vi ser är att insatser som gör att den här gruppen mår bättre gör så att alla mår bättre. Det är återkommande när det gäller alla typer av rättighetsperspektiv. Insatser som också är antirasistiska eller som är jämställdhetsinsatser gör att alla trivs bättre. Det är jättetydligt, säger Frida Sandegård.
