Svenska Amerika Linien fyller 100

Det stolta rederiet med de tre kronorna på skorstenarna: Svenska Amerika Linien grundades 1915.

Göteborg blev redan i mitten av 1800-talet Sveriges viktigaste emigranthamn. Men under de första 60-70 åren av massutvandring fick svenska emigranter från Göteborg resa via andra länder för att ta sig över Atlanten. Framförallt via England dit det gick många turer från Göteborg. En vanlig rutt var båt Göteborg-Hull, sedan tåg tvärs över England till Liverpool och därifrån slutligen med atlantångare till exempelvis New York.

Redan i slutet av 1890-talet började göteborgsredaren Wilhelm R Lundgren argumentera för en svensk direktlinje över Atlanten. Lundgren ogillade egentligen utvandringen men det värsta var, tyckte han, att andra länder och rederier utomlands, profiterade på svenskarnas emigrantresor. Dessutom var standarden ombord för vanligt folk bedrövlig och båtarna ofta dåliga, menade Lundgren.

Kriget blev tillfället

Men att starta en svensk amerikalinje var ett stort projekt som bland annat krävde stora fartyg och mycket kapital.  Därför tog det många år innan trafiken kom i gång. En annan hindrande faktor var de sk atlantkonferenserna i vilka de befintliga rederierna från olika rederier möttes för att göra upp om bland annat biljettpriser och inte minst om möjligt stänga ute nya aktörer från atlanttrafiken.

Första världskrigets utbrott satte atlantkonferensen ur spel då de olika rederiernas hemländer stod på olika sidor. Det blev ett tillfälle att starta Svenska Amerika Linien eller Rederi AB Sverige-Nordamerika som företaget hette från början. År 1914 var bolagsbildningen klar men ungefär samtidigt avled plötsligt grundaren Wilhelm R Lundgren under affärsresa i London.

Storföretagen svek

Det var tänkt att finansieringen av det nya rederiet skulle vara en nationell angelägenhet och att svenska storföretag skulle gå in med kapital. Detta gjorde storföretagen dock inte utan räddningen blev att 15 000 helt vanliga människor köpte aktier i företaget. Vidare gick Göteborgs stad in som storägare från starten.

Den gamla holländska atlantångaren Potsdam, byggd 1903, köptes in – målades om och fick namnet Stockholm. Det var den svenska handelsflottans största fartyg dittills. På premiärturen som avgick den 11 december 1915 från Göteborg fanns  blygsamma 150 passagerare ombord.

Efter Wilhelm Lundgrens död gick storredaren Dan Broström in som VD för Svenska Amerika Linien, utan att Broströms var huvudägare i bolaget. Broström var rederiets chef till sin plötsliga död i en bilolycka utanför Halmstad 1925.

Sist men bäst i klassen

Svenska Amerika Linien var ett av de sista atlantrederierna som startades. De brittiska konkurrenterna Cunard och White Star hade startats redan i mitten på 1800-talet och den tyska amerikalinjen kom i gång 1869. Inte nog med det. Emigrationen var kring 1915-20 nästan ett avslutat kapitel i den svenska historien. På 1920-talet var Kanada däremot ett populärt land att emigrera till från Sverige och Svenska Amerika Liniens fartyg angjorde från 1924 Halifax på sin väg mellan Göteborg och New York.

År 1920 inköpte Svenska Amerika Linien ett andra fartyg – också det begagnat, byggt i Glasgow 1905. Senare på 1920-talet beställde rederiet sina två första egna nya fartyg

Gripsholm (1925) och Kungsholm (1927). Dessa var banbrytande fartyg för sin tid, motordrivna, luxuösa och med bra standard även i 3 klass.

Kryssningar blir signum

I början på 1930-talet målades Amerikalinjens fartyg vita, för att bättre passa in i solstekta sydliga vatten. Kryssningstrafik på de sju haven hade nämligen redan i slutet av 1920-talet blivit ett komplement till den reguljära trafiken Göteborg-New York. Det är vid den här tiden som Svenska Amerika Linien på allvar blir ett rederi med världsrenommé.

På 1930-talet tillkommer inga nya fartyg. Däremot beställs ett nytt fartyg som ska heta Stockholm (den första Stockholm hade sålts 1938) på ett varv i Italien men fartyget förstörs vid en våldsam brand på varvet 1938. Ett nytt fartyg som ska heta Stockholmn byggs vid samma varv och sjösätts 1940 men eftersom krig brutit ut behöver inte rederiet fartyget som i stället säljs till Italien och blir trupptransportfartyg.

Fångutväxling ersatte

Andra världskriget innebär stopp för trafiken. Ett par dagar efter att attacken mot Pearl Harbor dragit in USA i kriget i december 1941 konfiskeras Kungsholm av USA i New York och blir amerikanskt trupptransportfartyg under namnet John Ericsson.

Fartygen Gripsholm och Drottningholm anlitas 1942-45 för transocean krigsfångeutväxlingstrafik och utväxling av fångar sker bland annat i Göteborg 1944.

Efter kriget tar familjen Broström definitivt makten över Svenska Amerika Linien, efter en kamp med ett annat stort göteborgsrederi Transatlantic. En ingift familjemedlem Erik Wijk är rederiets VD under många år medan broströmfamiljens överhuvud, den med tiden allt mer alkoholiserade Dan-Axel Broström, son till SAL:s förste VD Dan Broström, är styrelseordförande.

Oälskat fartyg

1948 tar Amerikalinjen i trafik sitt första nya fartyg på över 20 år. Stockholm (det fjärde fartyget med det namnet) är det enda SAL-fartyg under rederiets historia som byggs i hemmahamnen Göteborg. Stockholm anses från början av många som en parentes, något av ett misslyckande och hon säljs 1960 till Östtyskland. Stockholm är 2015 dock det enda SAL-fartyg som ännu är i trafik (M/V Azores med Funchal som hemmahamn).

Till råga på allt är Stockholm också det vita fartyg med tre kronor som kolliderar med den större italienska ångaren Andrea Doria i närheten av Nantucket utanför den amerikanska östkusten 1956. Det är den enda svårare olycka som något SAL-fartyg är inblandat i under rederiets 60-åriga historia. Fem personer omkommer på Stockholm och 47 på Andrea Doria.

Flyget slår ut

På 1950-talet får Svenska Amerika Linien två nya fartyg som markerar en ny tid. Kungsholm (1953) och Gripsholm (1957). Samtidigt ökar konkurrensen i atlanttrafiken men nu är det inte främst andra rederier utan flyget som är hotet. SAS öppnade en flyglinje mellan Skandinavien och New York 1946 och när flygbolaget sätter in stora 4-motoriga jetplan (DC-8) i atlanttrafiken år 1960 är tiden för amerikalinjens reguljära trafik definitivt ute.

Det blir i stället kryssningar som allt mer tar över Amerikalinjens verksamhet helt och hållet. Den sista båten Göteborg-New York avgår 1966. Efter det blir de vita fartygen allt mer sällsynta gäster i Göteborgs hamn.  Kryssningsresenärerna är framförallt amerikaner.

Broströms ger upp

1975 är Svenska Amerika Liniens saga all. Hela den svenska varvs- och rederinäringen är i kris. I bakgrunden finns oljekrisen som drivit upp bränslepriserna, den fallande dollarkursen som missgynnade rederiet som fick sina inkomster i dollar men utgifter i kronor och vietnamkriget som för en betydande tid minskade amerikanarnas möjligheter och benägenhet att resa.

Ägarfamiljen Broströms bestämmer sig för att inte kämpa vidare utan lägga ner Svenska Amerika Linien och sälja de två återstående fartygen. Det sista fartyget rederiet fick levererat till sig var Kungsholm år 1966, det tredje fartyget med det namnet.

Minnen av SAL

Denna Kungsholm ligger idag upplagd i Oman på Arabiska halvön, i väntan på ett okänt öde. Från vissa håll har uttryckts intresse att ta Kungsholm till Göteborg och låta henne bli en slags ikonisk symbol för staden och en av dess storhetsperioder. Men hur det blir med det får nog betraktas som osäkert.

Kvar som minnesmärken över Svenska Amerika Linien i Göteborg finns Amerikaskjulet, SAL:s gamla terminal vid Stigbergskajen och det mindre fartyget S/S Marieholm (numera restaurang) som 1934-40 var ett sk ”matarfartyg” som gick mellan hamnar i bl  a Baltikum och Göteborg med passagerare som skulle på SAL:s stora fartyg över Atlanten.

Mats Carlsson-Lénart