Lucka 14: Luckan i tiden
Det är dags för ännu en lucka i Kulturnytts julkalender, i dag signerad Mattias Berg. Han minns sin första julkalender.
Jag tänker på den första julkalender jag kan minnas, för nästan exakt 50 år sen. Den där luckan i tiden. Falluckan.
Men mest tänker jag på att ett upplyst fönster också är en lucka. Att ett hus liknar en julkalender.
Därinne kan vi se människor, miljöer, mysterier. Intensiva diskussioner utan ljud. En ensam kvinna som stirrar långt i fjärran. En julstjärna, ett nästan nedbrunnet stearinljus.
Men de som står därinne känner sig sällan som i en lucka. Ser oftast inte ens den som tittar in. Bara mörkret därute eller nederbörden mot fönstret. Vädret, väglaget.
Och i år tänker jag särskilt mycket på den skillnaden.
Mellan att titta ut och att titta in. Mellan fönstret och luckan. Mellan utopi och dystopi.
