Romska EU-migranter registrerades av polisen
Ekot kan i dag avslöja att den svenska polisen i nästan ett års tid detaljerat kartlagt romska tiggare som befinner sig i Sverige - utan att de varit misstänkta för något brott. Och uppgifterna har lagts in i ett omfattande register.
– Vi blev fotograferade och fick svara på mängder med frågor. I en halvtimme höll polisen på, säger Mariana som kommer från en ort i södra Rumänien.
Hon är här tillsammans med Mario och Daniel, som vittnar om samma sak.
– De tog bilder på oss. De ville se id-kort också, säger Mario.
Polisens underrättelsetjänst har det senaste året kartlagt om tiggarna, där majoriteten är romer från Rumänien och Bulgarien, är offer för människohandel - det vill säga om de styrs av organiserade ligor. I början av december presenterade polisen den färdiga rapporten som visar att det finns grupperingar med tiggare som styrs av kriminella, men att de allra flesta tigger frivilligt.
Den enda metod som varit känd för hur polisen arbetat med kartläggningen är att de samlat in redan existerande uppgifter som finns i polisens datasystem, exempelvis från brottsutredningar om människohandel.
Men Ekot har tagit del av en hemlig instruktion som skickats ut till poliser i hela landet, där de uppmanats att i stort sett när som helst de kommer i kontakt med tiggare fotografera deras id-handlingar och ställa mängder med detaljerade frågor.
Exempelvis vilken ort de kommer ifrån, varför de är här, vilka andra de reste hit med, namn på familjemedlemmar, registreringsnummer på bilen, adress, telefonnummer, inkomst och mycket mer.
Debattören Hans Caldaras har, som svensk rom, själv upplevt hur det är att bli registrerad och misstänkliggjord av myndigheter.
– Det här är återigen en undersökning som grundar sig på etnicitet. Man vill gå ut och säga att man gör det av humanitära skäl. Men när man gör en sådan här registrering så luktar det precis som att man använder samma metod och har samma baktanke som Skånepolisen, säger Hans Caldaras.
Det är hårda ord ändå?
– Ja, men det är så. Man vill ha en ursäkt för att få ut dem ur landet.
Vår granskning visar att flera polisregioner genomfört den här operationen och att svaren skickats in till centrala underrättelsetjänsten, där uppgifterna sedan lagrats i ett omfattande register.
Linda Staaf är högsta chef för nationella underrättelsetjänsten:
– Om vi inom polisen ser att det är en utsatt person som vi misstänker kan fara illa behöver vi ställa frågor av omsorg. För om inte vi ställer frågor, och bryr oss om den enskilde, vem ska då ställa de frågorna?
Den här omfattande informationsinsamlingen har varit viktig för att kunna skapa sig en så bra lägesbild som möjligt av eventuell människohandel kopplad till tiggeri, menar Linda Staaf.
Polisen hävdar att det finns ett tillstånd för det register man upprättat. Men de lämnar inte ut beslutet, som ska ha tagits tidigare i år. Och vad exakt som finns i registret svarar Linda Staaf inte på.
Finns etnicitet med i det här?
– Den detaljkunskapen har inte jag, säger Linda Staaf.
Finns id-uppgifter?
– Jag törs inte svara på om det gör det i praktiken.
Bilder på personer? Foton på id-kort?
– Samma sak där. Jag har inte tittat på den här uppgiftssamlingen själv. Jag kan inte uttala mig om vad som finns där i nuläget, säger Linda Staaf.
I slutet av intervjun, när vi ska ställa frågor om frågeformuläret, säger presschefen som suttit med att den avtalade tiden är slut. Men vi hinner ställa ett par frågor.
Hamnar svaren från frågeformuläret i den här uppgiftssamlingen?
– Det kan variera, säger Linda Staaf.
Det finns kritik på att det blir ett register över romer eftersom de flesta som tigger är romer. Vad säger du om det?
– Vi gör inte registreringarna utifrån det överhuvudtaget. Vi följer polisdatalagen, avslutar hon.
Vid flera tillfällen under året har Ekot begärt ut instruktionerna till poliserna och frågeformuläret. Polisen har ständigt hänvisat till sekretess och inte lämnat ut handlingarna. Efter en dom i Kammarrätten fick Ekot rätt och dokumentet är numera offentligt.