Politikåret 2015: ny svensk röst i utrikespolitiken
Radio Sweden summerar politiken 2015. Sverige fortsatte lansera sin feministiska utrikespolitik, hela alliansen blev Nato-anhängare och Sverige hamnade i diplomatisk kris med Saudiarabien.
– Jag är mycket stolt över att representera Sverige, och jag är mycket stolt att som statsminister representera den första feministiska regeringen i världen, sa Stefan Löfven när han framträdde under en välgörenhetskonsert i Central park i New York i september. Där delade han scen med internationella popstjärnor som Beyoncé och Sting, och med USA.s vicepresident Joe Biden. Det handlade om fattigdomsbekämpning och sanitet, men Löfven passade på att berätta om regeringens feministiska agenda.
Det var i regeringsförklaringen efter valsegern 2014 om Stefan Löfven deklarerade att den rödgröna regeringen ska föra en feministisk utrikespolitik.
Somliga såg det som ett utslag av denna politik när utrikesminister Margot Wallström i januari valde att hårt kritisera Saudiarabiens bestraffning av bloggaren Raif Badawi. Han hade dömts till tio års fängelse och 1000 piskrapp för att ha "smädat islam" med sina samhällskritiska blogginlägg.
– Här måste man protestera mot det som är närmast medeltida metoder. Och framför allt till skydd för yttrandefriheten, och därför är det här viktigt av principiella skäl, och att vi gör det genom att protestera direkt och säga hur bekymrade det är, säger Margot Wallström.
En månad senare kallade Wallström Saudiarabien för en "diktatur" i riksdagen, och under våren avslutades också ett kontroversiellt militärt samarbetsavtal med Saudiarabien, trots protester från det svenska näringslivet. Saudiarabien reagerade genom att kalla hem sin ambassadör i Stockholm under några veckor och slutade tillfälligt att utfärda affärsvisum åt svenskar. Margot Wallström stoppades också från att tala vid ett möte inom Arabförbundet.
Många trodde att relationen med Saudiarabien hade skadats långsiktigt, men på ganska kort tid hade den värsta krisen blåst över.
– Även om relationerna tillfälligt fick sig en knäck under den här diplomatiska krisen, så är mitt intryck nu att relationerna är återställda, sa Maria Rankka, vd på Stockholms handelskammare, i augusti.
Margot Wallström hamnade också i blåsväder under året för uttalanden gjorda om Israel. Och samtidigt som den amerikanska tidskriften Foreign Policy placerade henne på andra plats på sin lista över "globala tänkare" bland världens beslutsfattare under 2015, så fick hon kritik, inte minst från borgerligt håll i Sverige, för att ibland uttala sig klumpigt och ogenomtänkt. Inte så konstigt, tycker statsvetarprofessorn Ann-Marie Ekengren.
– Det får man räkna med när man vill föra en värdebaserad utrikespolitik. Jag menar absolut inte att Margot Wallström är någon ny Olof Palme, men jag tycker faktiskt att det finns en likhet i att det var samma sak som hände med svensk utrikespolitik under den perioden då han var statsminister. Å ena sidan hyllades han i de egna leden. Å andra sidan fick han väldigt stark kritik just för bristande diplomati eller taktkänsla, säger hon.
Det ökade antalet asylsökande de senaste åren har gjort att en större del av biståndet går till att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Drygt 20 procent av biståndet har använts för det ändamålet under 2015, och på grund av den pågående flyktingkrisen spekulerades det ett tag i att så mycket som hälften av biståndet skulle bli kvar i Sverige för att bekosta flyktingmottagandet. Men efter en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet står det klart att högst 30 procent av biståndsbudgeten kan användas för flyktingmottagning 2016.
I försvarspolitiken var 2015 året då samtliga allianspartier blev Natoanhängare. Sedan tidigare var både Liberalerna (tidigare Folkpartiet) och Moderaterna för ett svenskt Natomedlemskap, och vid Centerns partistämma i Falun i slutet av september tog partiet ett historiskt steg när man följde partistyrelsens förslag och sa ja till ett svenskt Nato-medlemskap. En av dem som argumenterade för Nato var riksdagsmannen Staffan Danielsson.
– Ryssland respekterar bara tydlighet och styrka. Det blir bättre säkerhet om Sverige går med i Nato. Det var ett starkt och modigt beslut av partistyrelsen, vi behöver ett tydligt och modigt Centerparti, sa han.
Ett par veckor senare, i mitten av oktober, röstade också Kristdemokraternas riksting för att Sverige ska söka medlemskap i Nato.
Men fortfarande är de tre partierna på vänsterkanten mot ett svenskt Natomedlemskap, liksom Sverigedemokraterna.
Men om man ser på utrikespolitiken i sin helhet då? Har Sverige röst i världen förändrats på något sätt med den nuvarande regeringen, jämfört med den förra? Jo, det har den, anser Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Innehållet i rösten har ändrats. Det tidigare regeringen med Reinfeldt och Carl Bildt i spetsen, där handlade den svenska utrikespolitiken framför allt om Europa. Sverige hade en tydlig europeisk röst. Så är det inte på samma sätt idag. Utan nu försöker man föra fram den här feministiska ståndpunkten - det är ändå någonting unikt för Sverige. Och sedan kan man också se att Sverige betonat FN:s roll mer också under det senaste året, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
