Besvärlig början på året väntar i Grekland

2:02 min

Efter ett mycket turbulent år väntar nu några kritiska veckor för Greklands regering och landets ekonomi. Samtidigt är motståndet mot reformer stora och sedan i höstas har regeringens stöd i parlamentet krympt till en mycket knapp majoritet.

Det grekiska parlamentet ska bland annat rösta om en stor pensionsreform och impopulära skattehöjningar - ett krav från de internationella långivarnas sida.  

"Låt oss alla ta ett djupt andetag inför 2016" löd rubriken på en ledare i den grekiska dagstidningen To Vima i söndags. 

I ledarartikeln konstaterades att efter sju krisår är det dags att slutligen göra det man måste för att ta landet ur den ekonomiska krisen som gjort så många greker fattiga och som sånär kastat Grekland ut ur eurozonen.  

Och de internationella långivarna förväntar sig nu att regeringen ska genomföra löftena från sommarens räddningspaket där Grekland utlovades ett lån på upp till 86 miljarder euro i utbyte mot tuffa reformer. 

Under hösten har flera impopulära beslut med knapp marginal röstats igenom i parlamentet. 

Men de svåraste reformerna återstår. Senast i mitten av den här månaden hoppas den vänsterledda regeringen få igenom en rad förslag som ska komma tillrätta med landets blödande pensionssystem.  

I en intervju nyligen sa premiärminister Alexis Tsipras att systemet är "på randen till kollaps".  

Enligt reformförslaget som nu granskas av de internationella långivarna slipper dagens pensionärer ytterligare försämringar. Värst drabbas istället de greker som går i pension från och med i år. 

Också för Greklands bönder väntas försämringar i form av kraftiga skattehöjningar och flera bondeorganisationer säger att de tänker protestera.  

Sedan nyvalet som hölls i september har också stödet i parlamentet krympt och regeringen har nu bara tre rösters övervikt sedan två av de egna vägrade att gå med ytterligare nedskärningar i höstas.  

Det har snart gått ett år sedan vänsterkoalitionen Syriza vann valet med löften om ett slut på år av åtstramningspolitik.  

Men istället blev man i somras tvingad att skriva på ytterligare ett tufft åtstramningspaket för att rädda landets ekonomi och Grekland kvar i eurozonen.  

Nu inriktar sig istället regeringen på att så snabbt som möjligt driva igenom de svåra besluten för att därefter kunna börja förhandla om skuldlättnader.  

I år väntas den grekiska statsskulden stiga till nära 190 procent av landets BNP.