Omvärldsläget gör att Sverige rustar upp
För första gången sedan kalla krigets slut tillförs det svenska försvaret mer pengar. Men inom Alliansen höjs röster för att Försvarsmakten måste stärkas ännu mer.
Alliansen vill att det svenska försvaret ska stärkas ännu mer, för att möta de säkerhetspolitiska hoten mot Sverige. Bland annat är det Rysslands agerande som oroar, och det oroar även försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– Ryssland är oberäkneliga. Ryssland använder militär förmåga för att nå politiska syften. Ryssland bryter folkrättsliga principer för att nå sina syften. Det är klart att det här måste man ta på allvar, och det är ju en av de viktigaste orsakerna till att vi måste omvärdera hur vi positionerar det svenska försvaret.
Det var i våras som regeringen, tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, förhandlade fram mer pengar till försvaret under åren 2016-2020. Det var mindre än vad dåvarande överbefälhavaren Sverker Göransson hade begärt.
Men tillsammans med de tillskott som redan bestämts blev det ändå 17 miljarder kronor under fem år, enligt regerings beräkningar. Ett trendbrott efter de senaste 20 årens nedskärningar i försvaret, och även ett ändrat fokus för de militära styrkorna.
– Nu ställer vi om och går ifrån ett fokus på internationella operationer till ett fokus på nationellt försvar. Det utesluter inte internationella operationer, men huvuduppgiften är nationellt försvar, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Det var framför allt kriget i Ukraina och Rysslands annektering av Krim 2014 som ändrade den säkerhetspolitiska kartan. Plötsligt blev osäkerheten större även i vår del av Europa.
Och visst skulle Sverige dras in i konflikten om Ryssland angrep någon av de baltiska staterna, säger Johan Wiktorin, som är ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och försvarsexpert. Men det finns fler typer av hot, konstaterar han.
– Det kan vara social oro, cyberangrepp, informationsoperationer, men också angrepp mot militära installationer och sådana saker. Så det finns hela spektrat. Det är inte fråga om att det kommer stora grupper med fartyg, där det landsätts 50 000 soldater, men däremot kan man se scenarier där Ryssland vill behärska delar av svenskt territorium för kortare tid.
Och det här osäkra läget har nu fått Moderatledaren Anna Kinberg Batra att kräva att den så kallade försvarsberedningen ska kallas in omgående. Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier sitter med, tar fram underlag för de försvarsbeslut som riksdagen fattar var femte år. Den senaste försvarsberedningen slutförde sitt arbete våren 2014, och den nya är inte tänkt att börja arbeta förrän nästa år, 2017.
Och hon får medhåll av Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson. Mycket har hänt de senaste åren som en ny försvarsberedning skulle behöva analysera, till exempel de nya förmågor som Ryssland har uppvisat i Syrien, säger han.
– Jag tror att det finns anledning att så fort som möjligt komma igång med en ny säkerhetspolitisk analys, men också med inriktningen mot hur vi nu kan göra för att ytterligare i närtid stärka vårt försvar, säger Mikael Oscarsson (KD).
Långsiktigt tycker Mikael Oscarsson och Kristdemokraterna att försvarsanslaget måste upp till 1,5 procent av BNP, mot dagens 1 procent ungefär.
Liberalerna, som hoppade av försvarsuppgörelsen i våras på grund av man ansåg att försvaret fick för lite pengar, vill se en ännu större förstärkning av försvarsbudgeten.
– Vår bedömning är att det svenska försvarsanslaget måste uppgå till någonstans runt två procent av BNP, och det innebär i förhållande till dagens budget en fördubbling, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.
Ett mer akut problem är att det idag saknas många soldater i det nya yrkesförsvaret. Försvarsmakten har inte klarat av att rekrytera så mycket personal som man behöver. Just nu sitter en utredning och tittar på om Sverige bör återinföra värnplikten i en moderniserad och mindre tvingande form. Och så gott som alla riksdagspartier verkar idag stödja en sådan lösning.
Det var 2009 som allianspartierna röstade igenom att värnplikten inte ska tillämpas i fredstid. Nu vill Liberalernas Allan Widman att värnplikten återinförs.
– Vi har nu provat en frivillig rekrytering i det svenska försvaret i snart sex års tid. Vi har på frivillig väg lyckats bemanna detta lilla försvar till ungefär hälften, men vi saknar hälften av våra soldater. Så kan vi inte ha det. Och kan man konstatera att frivilligheten inte fungerar då blir det logiska steget att återinföra värnplikten och det bör göras så fort som möjligt.
Utredningen om värnplikten kommer att presenteras i höst. Och även Vänsterpartiet, som alltid motsatt sig ett yrkesförsvar, skulle välkomna om värnplikten kommer tillbaka. Men samtidigt tycker partiets försvarspolitiske talesperson Stig Henriksson att den försvarsdebatt som förs idag är för ensidigt inriktad på militära förmågor.
– Vi tycker att det är en väldigt avsmalnad debatt. Säkerhetspolitik är så mycket mer. Det handlar om diplomati, bygga mellanfolkliga förbindelser, försöka nå avspänning. Allt det verkar ha glömts bort i den här diskussionen, och det är sorgligt.
Hur menar du då?
– Därför att det militära försvaret är bara en liten komponent i försvaret av Sverige. Vi har i princip istället rustat ner alla andra verktyg, och det är ett misstag, säger Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson i Vänsterpartiet.
