Kontroversiellt uppslagsverk fyller 15 år
Det är 15 år sedan Wikipedia lanserades. I dag har det en given plats som uppslagsverk, men det gäller att vara på sin vakt.
– Att lita på Wikipedia är ju oerhört problematiskt. Det finns en skillnad mellan "vilket datum har det här hänt" och "vem som har gjort det och varför de har gjort det" och då måste man akta sig när man går till Wikipedia. Då måste man verkligen fråga sig "okej, vem är det som har skrivit detta?" Men jag skulle vilja säga att Wikipedia har ju förankrat sig väldigt tydligt i samhället och i vår medvetenhet. När man vill veta något då går man dit, säger Christian Christensen, professor i journalistik på JMK vid Stockholms universitet.
Den svenskspråkiga delen lanserades efter ett par månader efter den amerikanska versionen som sjösattes i januari 2001. I dag finns över 25 miljoner artiklar på över 280 språk. Wikipedia drivs som en ideell förening och är beroende av donationer, både i pengar men också i skrift eftersom uppslagsverket bygger på att användarna utvecklar och bidrar med innehåll. Även om en majoritet av de svenskspråkiga artiklarna faktiskt är skrivna av så kallade "robotar", det vill säga datorprogram.
Men under åren har det kommit uppgifter om att det finns människor som medvetet går in och styr innehållet vilket har lett till att Wikipedia har ifrågasatts som källa. Christian Christensen minns hur skeptiskt han var när Wikipedia lanserades.
– Det var ganska mycket misstro. Till exempel när jag undervisade i USA då var det totalförbud på att använda Wikipedia. Man fick inte alls hänvisa till dem. Och det är väl fortfarande samma sak. Det är fortfarande lite smånegativt att det är nätet. Skillnaden mellan nätet och ickenätet, den finns.
Men trots det har det digitala uppslagsverket under sina femton år ändå lyckats gå från en misstrodd källa till att etablera sig allt mer. Även om Christian Christensen själv är försiktig med att använda Wikipedia säger han att de problem som finns med tillförlitlighet och källkritik också fanns tidigare. För de analoga uppslagsverken hade även de ett historiskt, socialt och ekonomiskt förhållningssätt till sin tid och sina uppdragsgivare.
– Det är ingen som säger att det är oproblematiskt. Man läser många artiklar som pekar på problemet när de som skriver i Wikipedia har sin egen agenda. De hoppar in när det handlar om Israel eller Gaza och att man försöker skapa en världsbild. Men det händer också i dagstidningar, det händer i vanliga böcker. Det finns problem, med de problemen är inte annorlunda än de problem som fanns innan Wikipedia när vi hade en bok. Det fanns problem med böckerna också, säger Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet.
