Kritik mot bantning av försvarets utlandsmissioner
Försvarets internationella insatser skärs nu ned, som ett resultat av ett ökat fokus på det nationella försvaret. En olycklig utveckling, anser Svenska FN-förbundet.
– Man skickar en felaktig signal, man väljer att göra den här nedskärningen när världen behöver mer av stöd för fredsförebyggande arbete. Och därför tycker vi att det är väldigt konstigt att regeringen nu återgått till något mer nationellt försvar. Det känns kortsiktigt och fel, säger Aleksander Gabelic, som är ordförande för Svenska FN-förbundet.
På några år har anslaget till de svenska militära insatserna utomlands halverats, från 2,2 miljarder kronor 2013, till drygt 1,1 miljarder i år. Sverige har också färre soldater i missioner utomlands än på mycket länge. Flest är det just nu i FN-operationen Minusma i Mali, runt 250, och sammanlagt har försvaret drygt 300 personer på internationella uppdrag.
– De här siffrorna är ungefär lika låga som de var i början av 70-talet. Efter det har vi från och till haft klart fler. Vi har 800 i genomsnitt och vi tycker att Sverige skulle kunna bidra med mer, säger Aleksander Gabelic.
Under en stor del av 2000-talet låg försvarets fokus på internationella insatser. Men i takt med att Ryssland rustade upp, och inte minst efter Georgienkriget, där Ryssland var i högsta grad inblandat, så betonades det nationella försvaret alltmer. Och med kriget i Ukraina 2014, och Rysslands alltmer aggressiva agerande i Östersjö-området, har regeringen - i brett samförstånd - prioriterat upp det nationella försvaret igen. Bland annat på bekostnad av de internationella insatserna.
Men Jakop Dalunde, som är försvarspolitisk talesperson för ett av regeringspartierna – Miljöpartiet, säger samtidigt att det är viktigt att värna de internationella insatserna.
– Trots det problematiska läge vi ser i vårt närområde så är det ändå så att om vi tittar lite längre in i framtiden så är det fortsatt så, på grund av klimatförändringar, resursbrist så kommer vi se många interna konflikter i många länder. Och då tycker jag att Sverige måste kunna bidra med stabiliserande och fredsfrämjande insatser i framtiden.
Men trots det här du säger så har ni ändå skurit ned på anslaget. Hur går det ihop?
– Det är ju så att Miljöpartiet inte äger 50 procent av Sveriges riksdag, utan vi måste kompromissa. Jag skulle säga att om vi fått bestämma själva så hade vi inte skurit fullt lika mycket, som man nu gör, säger Jakop Dalunde.
Nära 60 miljoner människor befinner på flykt i världen idag, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Det finns många länder där svenska utlandssoldater skulle göra stor nytta, säger Aleksander Gabelic på Svenska FN-förbundet.
– Demokratiska Republiken Kongo är ett land vi har gett väldigt mycket bistånd till. Där tycker jag definitivt att vi behöver förbereda oss för Syrien om det blir ett fredsavtal framöver.
Och svenska soldater har ett gott rykte utomlands, efter tidigare missioner, inte minst de som skett i FN:s regi.
– Senast vi deltog i ett lite större sammanhang var Liberia 2005-2006, och i FN-sammanhang har Sverige fått väldigt mycket beröm för den insatsen, för kompetens och för att vi på det sättet också höjde hela missionen. Det tycker jag att vi ska ta fasta på. Det är ett mervärde för Sverige när vi kommer ut och gör skillnad. Och då blir det både så att vi tränas och faktiskt hjälper till med att göra världen bättre och säkrare, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.
