Tuffare språkkrav på läkare från EU-länder
Socialstyrelsen vill att även läkare från EU-länder ska göra ett språktest i svenska innan de får sin läkarlegitimation. Tidigare har kravet bara gällt läkare från länder utanför EU.
– Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador och klagomål från patienter, säger Helena Scarabin på Socialstyrelsen.
Och det här ska förbättra situationen?
– Ja, precis.
I dag kräver inte Socialstyrelsen att en läkare från ett annat EU-land kan svenska för att han eller hon ska få en svensk läkarlegitimation - det är istället upp till enskilda arbetsgivare att avgöra om personen kan tillräckligt bra svenska för att arbeta.
Läkare som kommer från ett land utanför EU däremot måste klara ett språktest i svenska på högskolenivå för att få sin läkarlegitimation - och det är det kravet som Socialstyrelsen vill ska gälla alla, säger Helena Scarabin.
– I dag finns ju ett krav på språkkunskaper för de som är utbildade utanför EU och vi tycker inte att det finns någon anledning att göra någon skillnad mellan de som är utbildade inom eller utanför EU vad det gäller språk, säger Scarabin.
Anledningen till att Socialstyrelsen kommer med det här förslaget först nu är för att ett EU-direktiv nyligen ändrats och nu gör det möjligt att kräva språktester för läkare även inom EU.
Förslaget är just nu ute på remiss och kan börja gälla först den 15 april, och även om det kan ta längre tid för europeiska läkare att få en svensk läkarlegitimation framöver så tror inte Helena Scarabin att det innebär att det kommer ta längre tid för dem att komma i arbete.
– Vi bedömer inte att tidsperioden från det att man vill börja jobba till att man kommer ut i arbete blir mycket förlängt, därför det finns ju redan i dag krav på att man har nödvändiga språkkunskaper för att klara yrket. Däremot kan det ta längre tid än i dag för att få ut sin legitimation, säger Scarabin.
