Kaliber 12 juni 2005: Hur gick det sen?

I säsongens nyhetsspäckade säsongsavslutning följer vi upp tidigare granskningar.

Här kan du läsa om innehållet i programmet:

*********************************************

Kraftsamling mot djurplågeri

I höstas berättade Kaliber om hur reptiler på ett oerhört grymt sätt skickas i små paket till Sverige - och hur de sedan skickas med post och bussgods mellan reptilägare inom landet.

Vi kunde också berätta hur djurhandlare kringgår det svenska förbudet mot viltfångade djur genom att importera via andra Eu-länder.

Men nu är det många krafter som vill samverka för att hindra djurplågeriet.

För någon vecka sedan fick Skansenakvariet i Stockholm ta hand om ytterligare ett i raden av paket med djur som skickats med post till Sverige. Ett paket med kameleonter som beslagtogs på Arlanda.

- De var utmärglade och trötta. Flera var döda redan när jag öppnade paketet, säger akvariets Jonas Wahlström.

Kameleonterna kom från ett paket som skulle smugglas in. Men inte heller sändningar med reptiler som är legalt importerade sker alltid på ett djurvänligt sätt. Ofta packas de trångt i paket och påsar och transporteras i kalla utrymmen som inte är anpassade för djur.

För att hindra den här typen av djurplågeri så har Djurskyddsmyndigheten, Jordbruksverket, Tullen och Gränsveterinärerna nu bestämt sig för att kraftsamla. I veckan som gick bildades en arbetsgrupp för att kunna samordna olika insatser bättre. Malte Ahlström arbetar på Djurskyddsmyndigheten med frågor som rör reptiler.

- Det handlar om smugglade djur, men också om djur med alla papper klara. Det intressanta är att man inte bara kan åtalsanmäla djurimportören, utan också transportbolaget, alltså tex ett flygbolag, om reptilerna inte hanteras på ett acceptabelt sätt, säger Ahlström.

Malte Ahlström berättar om ett par djurtransporter som kommit nyligen och som i efterhand förmodligen kommer att åtalsanmälas för brister i djurskyddet. En från USA och en annan från Thailand.

- Det handlar bland annat om en sändning som förmodligen innehöll både viltfångade och fångenskapsuppfödda djur. Viltfångade djur är inte tillåtna i Sverige.

Ett problem i Sverige är att det inte finns ordentliga utrymmen på flygplatserna för att ta hand om beslagtagna djur. Ahlström drar paralleller till Heathrows flygplats, där det finns plats att ta emot stora kattdjur som tigrar, beslagtagna krokodiler eller stora mängder ormar och ödlor.

- Det finns en risk att man släpper igenom djur som egentligen skulle tas i beslag om det inte finns bra utrymmen att förvara dem, säger Malte Ahlström.

*********************************************

Salee inför rätta

På tisdag 14 juni är det rättegång i Varbergs tingsrätt.

Där och då, möts thailändska Salee Charatanyaki, och den kvinna från Kungsbacka som Salee säger var hennes arbetsgivare under fyra år.

Det är första gången de två ses, första gången sen Salee under tumultartade omständigheter, förra våren, lämnade källaren där hon säger att hon slavat som sömmerska, tvingad av den andra kvinnan.

I Varberg står de båda två åtalade för brott mot utlänningslagen. Salee kommer att erkänna, hon räknar med bötesstraff och längtar efter att allt det här ska va över:

- Jag vill sluta, sluta med allting.

- Sätta punkt och leva som vanligt?

- Ja, vanligt.

Kaliber träffar Salee Charatanyaki och hennes sambo Bengt Nyström under en annan rättsprocess i Varberg. Det är ett civilmål, en tvist om den lön sömmerskan Salee tycker sig ha blivit lovad, men aldrig fått.

Det är muntlig förberedelse och den påstådda arbetsgivaren dyker inte upp själv. Hon representeras av Michel Thorsson, som säger ”Inga kommentarer” på alla frågor.

Den här arbetstvisten kommer att vänta på utslaget i brottmålet.

Domaren försökte få till en frivillig uppgörelse, den här dagen i Varberg, men gick bet. Salee kan tänka sig att diskutera storleken på sitt lönekrav, men motparten vill inte kompromissa. Hon hävdar att Salee bott hos henne, men aldrig jobbat för henne.

I den andra processen, kommer hon alltså att neka till brott mot utlänningslagen.

Mot henne kommer att ställas vittnen, kvitton och dagboksanteckningar. Och så Salee Charatanyakis erkännanden.

Salees advokat Fredrik Ungerfeldt räknar med hans klient döms till dagsböter för sin del i brottet - att olagligt uppehålla sig i Sverige och arbeta här utan tillstånd. Det som Salee berättat, att hon dessutom var i kvinnans våld under de fyra åren i källaren har inte gått att bevisa rättsligt, den förundersökningen lades ner den åttonde april i år och Advokat Fredrik Ungerfeldt säger att han inte har någon anledning att ifrågasätta det beslutet.

Det blir alltså bara ett pappersärende kvar av Salees fyra år i källaren.  Att hålla Salee som mer eller mindre livegen arbetskraft dag och natt, som hon själv säger var fallet, ses i så fall som lika allvarligt i lagens ögon, som att anlita t ex illegala men självständiga hantverkare för ett tidsbegränsat jobb på sommarstugan.

Men även om Salee Charatnayaki håller fast vid sin historia, om tvång och utsatthet, har hon och sambon Bengt Nyström kommit till ro med åklagarens beslut att bevisen inte räcker.

- Jag kan förstå det, säger Bengt Nyström, hon kunde ju ha krupit ut genom ett fönster. Fast vart skulle hon ta vägen? Utan språk, och pass och bekanta.

*********************************************

Kyrkans inre strid

Det var inte bara splittringen mellan konservativ och liberal kyrklighet som låg bakom den omdiskuterade nedläggningen av Göteborgs Bibelsällskap.

Det fanns också misstankar om förskingring och en vilja att undvika polisutredning.

Kaliber har läst den nedlagda förundersökningen.

Det var för drygt ett år sedan Kaliber avslöjade hur en grupp under ledning av biskop emeritus Bertil Gärtner återupplivade den avsomnade föreningen Göteborgs Bibelsällskap för att därefter direkt lägga ner den och dela ut tillgångarna på 3,8 miljoner kronor. Lejonparten av pengarna gick till Församlingsfakulteten, som bland annat driver en alternativ teologisk utbildning för de män som inte accepterar kvinnliga präster och därför inte längre får bli präster inom Svenska Kyrkan.

Enligt Bibelsällskapets stadgar skulle stiftets biskop vara självskriven ordförande och domprosten vice ordförande. Men varken domprosten eller dåvarande biskop Lars Eckerdal fick veta någonting.

Efter Kalibers program polisanmäldes händelsen. Men i april i år kom åklagare fram till att inget brott som faller under allmänt åtal hade begåtts.

Brott mot en förenings stadgar faller inte under allmänt åtal - och lagstiftningen kring föreningar är inte så strikt.

Så vad var det som låg bakom den märkliga nedläggningen av Bibelsällskapet?

Jo, enligt förhör och vittnesuppgifter fanns flera skäl.

Strax efter Kalibers program ringde Gärtner upp Eckerdal och gav en förklaring. Så här står det i polisutredningen:

”Anledningen till att Eckerdal inte blev informerad var att han skulle skonas från vetskapen om att sällskapets bokföring var i en enda röra samt att det fattades pengar.”

I polisutredningen framkommer flera uppgifter om att föreningen las ner i det tysta för att undvika en polisutredning. Det fanns misstankar om att pengar saknades.

Lars Eckerdal har på avstånd följt utvecklingen om Göteborgs bibelsällskap. Han tillbakavisar den förklaringen. Huvudskälet var att pengarna inte skulle hamnat hos Församlingsfakulteten om han och domprosten suttit i ledningen, säger Eckerdal.

- Jag är rätt övertygad om att de som fattade besluten i sin tur var övertygade om att stiftsledningen inte skulle fattat samma beslut som de gjorde.

- Du skulle helt enkelt gett pengarna till något annat ändamål?

- Ja.

- Hur tolkar du förklaringen om att du skulle ”skonas” och därför inte fick veta något om Bibelsällskapet?

- Ja… jag har väl i övrigt inte ”skonats” under mina år som biskop från det hållet. Det är en efterkonstruktion.

Kaliber har talat med Bertil Gärtner, som inte vill inte kommentera uppgifterna i förundersökningen. Men han bekräftar att en bidragande orsak var att undvika en polisutredning om sällskapets pengar som skulle bli plågsam för många.

I förundersökningen ger han fler förklaringar till tillvägagångsättet. Att de beslutade att ge pengarna till framför allt Församlingsfakulteten och inte till inköp av biblar, som var föreningens syfte, förklaras så här i ett brev till polisen:

”Att dela ut tillgångarna i form av biblar var sällsynt olägligt eftersom alla Svenska kyrkans församlingar just köpt in nya biblar.”

Och att Domkapitlet inte fick pengarna som fanns kvar om föreningen upphörde, vilket står i stadgarna att de ska - förklaras så här:

”Domkapitlet i den mening som avsågs när stadgarna skrevs upphörde att finnas i samband med att Svenska kyrkan blev ett fritt trossamfund.”

Men Bertil Gärtners antyder också via sin advokat självkritik:

”Det är möjligt att biskop Eckerdal av flera skäl också borde ha kallats. Detta gjordes dock inte.”

Flera av de personer som sammankallades av biskop Gärtner för att återbilda och sedan lägga ner föreningen har förhörts av polis. Ingen av de säger sig ha kontrollerat vad som stod i stadgarna. De kände sig helt enkelt hedrade att få vara med, står det i förhören:

”Han kände sig hedrad av att bli tillfrågad och att han fick möjlighet att sitta i samma styrelse som biskopen som hade prästvigt honom.”

”Biskop Gärtner hyste hon stort förtroende för.”

”Han visste inget om stadgarna, däremot hyste han stor tilltro till vad Gärtner sa, eftersom biskopen hade varit hans chef under 15 års tid.”

” Nu i efterhand, när saker och ting kommit i dagen, är hon tveksam till om mötena var stadgeenliga.”

Lars Eckerdal säger att han inte är förvånad över att det inte blev något åtal mot gruppen som la ner bibelsällskapet. DET var väntat. Men han ser hela historien som sorgligt oetisk.

- Vad som juridiskt sett är brottsligt är en sak, vad som är moraliskt tveksamt eller förkastligt, det är någonting annat. Att det här är något som verkligen inte tål ljuset tror jag att de flesta är övertygade om.

Upfattar du det som om att nedläggningen av Bibelsällskapet var mörklagd?

- Ja. De som får höra talas om detta, uppfattar detta som något moraliskt minst sagt tvivelaktigt. Varför ska man ägna sig åt något sådant i kyrkan där man har rätt att förvänta sig hederlighet? Det tycker jag är det pinsamma i denna historia, säger Lars Eckerdal.

*********************************************

Saudisk sponsring

Två ministrar har reagerat och uttalat sig efter förra veckans avslöjande om hur Saudiska finansmän strör pengagåvor över muslimska församlingar och friskolor i Sverige. Pengar som villkoras med att mottagarna följer den saudiska, strängt konservativa, inriktningen av Islam.

Lena Hallengren, med ansvar för trossamfunden, är bekymrad - men på frågan om vad regeringen kan göra för alla muslimer i Sverige som längtar efter fungerande bönelokaler, svarade hon:

- Svenska staten kan inte konkurrera med saudiska oljemiljardärer, det tror jag var och en förstår.

Skolminister Ibrahim Baylan har också uttalat sig. Till Dagens Nyheter säger han att han ska undersöka om den här sponsringen av svenska friskolor påverkar undervisningen.

*********************************************

Lukrativ personlig assistans

I höstas granskade Kaliber de privata företag som tjänar stora pengar på att erbjuda personlig assistans åt funktionshindrade. Vi visade på ett system som tillät goda marginaler för de som ville skapa sig det.

Ett av företagen vi berättade om hade gjort en aktieutdelning nyligen till de två ägarna på tolv miljoner kronor.

En av kunderna, eller brukarna som det heter i assistansvärlden, hade själv fått 19 000 i månaden att använda fritt.

Den här risken - att det här rakt igenom skattefinansierade systemet, utnyttjades till bristningsgränsen av en del av dom som hade att göra med det - det var något myndigheterna länge känt till. Till skillnad från andra privata alternativ till ofefbtliga verksamheter - som friskolor och privattandläkare eller så - så finns ingen tillsynsansvarig för de privata assistansanordnarna.

I samma veva som Kalibers granskning publicerades blev Riksförsäkringverket klart med en snabbutredning av hur bidragspengen skulle kunna styras upp och kontrolleras.

Men nån förändring utifrån det förslaget blir det inte än - på länge.

Förra torsdagen beslutade regeringen att låta det här förslaget bakas in i en större utredning av assistansen. Tidigast nästa sommar kan det bli några kännbara regeländringar.

*********************************************

Illegalt spel

Den sista maj kom en dom mot spelföretaget RKC, Rade Kotur Company, i Malmö tingsrätt. Domen fick utredande polis Kenneth Svenning att ”jubla av lättnad” på mobiltelefonen, där Kaliber nådde honom, körandes genom landskapets illgula rapsfält.

- Jag tror vi ser början på slutet för RKC i Sverige, säger han. 

”Början till slutet” är stora ord för en polis som slagits i åratal mot smarta affärsmän, kreativa advokater och otydlig lagstiftning.

Kalibers och Göteborgspostens granskning av illegala spelautomater i Sverige visade just att detta var en marknad där de verkliga profitörerna, speluthyrarna, som RKC, alltid kom undan.

En marknad som enligt våra beräkningar omsatte flera miljarder svart varje år men där organisatörerna alltså hela tiden hittade nya sätt att slingra sig fram, undan bestraffning.

RKC har till exempel varit framgångsrika i att hävda att deras automater är internetterminaler. Om någon kommer på lokalägarna med att tillåta illegalt spel om pengar på maskinerna, hävdar RKC att de inget vetat och kräver utrustningen tillbaka. I Malmö den sista maj blev det nej på det - domen säger att alla automater skall ”förverkas”, det betyder förstöras.

Polisens tekniske specialist, Kenneth Svenning, säger under sin bilfärd, att han är nöjd med att tingsrättens dom följer hans eget resonemang kring att definiera en sån här omdebatterad terminal.

- Den ser ut som en spelmaskin, den används som en spelmaskin och - framförallt - den uppfattas som en spelmaskin.

Den 21 juni är sista dag för att överklaga tingsrättens dom.

*********************************************

Kinesisk människosmuggling

De är unga, kommer ensamma från Kina, söker asyl i Sverige - och sedan försvinner de spårlöst. För ett år sedan avslöjade Kaliber vad som uppenbart är organiserad människosmuggling.

Nu har åklagare inlett en förundersökning för att förstå vad som ligger bakom att omkring 70 asylsökande ungdomar från Kina försvunnit.

Per Sörensen är chef på Migrationsverkets barn och ungdomsenhet. Han och hans kollegor försöker berätta för ungdomarna vilka risker som finns med att lita på smugglarna.

- Men alla har hållit fast vid sin ursprungliga berättelse, att de inte ska resa vidare, och alla har trots det försvunnit sedan, säger han.

Några av de kinesiska ungdomarna har nyligen hittats i Holland i samband med att en liga som sålt unga till bordeller, restauranger och låglöneföretag sprängdes. Två andra hittades i England - och de är de hittills de enda som rest tillbaka till Kina efter att ha lyssnat på varningar om vad människohandel kan leda till.

- Vi blir oftast inte litade på, säger Per Sörensen. Barnen tror mer på smugglarna och deras bild av framtiden. Vår berättelse tolkar de kanske som om att vi bara vill skicka dem tillbaka hem.

*********************************************

Sponsrade patientföreningar

Det kommer att bli bättre insyn i hur läkemedelsföretag och patientorganisationer samarbetar. Läkemedelsföretagens branschorganisation, LIF, bygger nu upp en databas där alla samarbeten ska redovisas.

Dessutom ska branschen anlita en extern utredare som ska granska hur samverkan mellan företag och föreningar sker och lämna förslag till förhållningsregler.

I maj kunde Kaliber berätta att mer än hälften av landets patient och handikapporganisationer på olika vis stöds ekonomiskt av läkemedelsföretag.

Då framkom också kritik om att samarbeten inte alltid redovisas öppet och att för omfattande samarbete kan riskera föreningars oberoende och trovärdighet.

Richard Bergström är VD på LIF:

- Kartläggningen och en hearing blir underlaget för en utredare som sedan får vrida och vända på detta och komma med rekommendationer.

- Tror du att det går att hitta en gemensam linje?

- Jag tror det. Vi har ju tidigare hittat en gemensam linje som gäller samarbete med vårdpersonal, framför allt läkare.

Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, välkomnar initiativet. Karin Sandström är utredare på HSO:

- Vi välkomnar att det görs en genomgång av samarbeten och projekt som sponsras av läkemedelsindustrin. Det blir ju ibland misstänkliggjort och det ska finnas avtal. Vi ser inga hinder för att någon utomstående ser över detta.

*********************************************

Folke och Fonus

”Aldrig mer Fonus, aldrig nån gång!”

Besvikna var bara förnamnet när Kaliber i april berättade om några efterlevandes relation till begravningsbyrån de anlitat.

Vi granskade ”fallet Folke” - och hittade flera frågetecken.

Tydligast kanske, att när de anhöriga började undra kring skenande kostnader och bad om en redovisning på vilket arbete byrån lagt ner - ja, då kom en redovisning där handläggaren på byrån ville ta betalt för flera timmars arbetstid för att ta fram just den där redovisningen.

Det skulle kosta 5 000 kronor fick de anhöriga veta:

- Att man ska betala för att få veta vad man betalar för, det tycker jag är väldigt konstigt, sa Lena Carlsson, en av de efterlevande.

Detta var också något som Fonus ansvariga chef Stefan Liljeskog gav dom anhöriga rätt i. Men sen vart det tyst.

Folkes efterlevande har, efter programmets sändning, inte hört ett knyst från begravningsbyrån.

Kaliber har sökt de ansvariga igen och på så sätt fått veta att fallet bytt handläggare, men inte ens det har meddelats de berörda, än.

I VD:ns interna brev till de anställda på Fonus, diskuteras ärendet desto livligare. Kaliber har fått läsa dom. Där skjuts friskt på budbäraren - Media. ”Långt ifrån allt som sägs i radio är sant” står med fet stil. Några exempel på faktafel i Kalibers program redovisas däremot inte.

VDn antyder att det finns omständigheter i ”Fallet Folke” som Fonus citat” varken vill eller kan torgföra mot den stora allmänheten”. Kaliber har fått garantier från andra på Fonus för att dessa omständigheter inte är några som vår redaktion inte redan känner till. Det handlar om de anhörigas sjukdomstillstånd och splittrade familjekonstellationer.

Vi har i veckan sökt Fonus VD Ulf Helsing för att ställa frågor kring internbrevens formuleringar, men han har inte gått att nå.

*******************************************

Svensk uranbrytning

Tidigare i våras kunde Kaliber avslöja att ett kanadensiskt företag är intresserade av att bryta uran i Sverige. Uran har inte brutits i Sverige på över 30 år på grund av dålig lönsamhet och en stark miljöopinion.

Men nu har priset på uran stigit kraftigt. Företaget Continental Precious Minerals har fått tillstånd undersöka om det går att bryta uran i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Något som väckt häftiga lokala reaktioner. 

I maj anordnade Krokums kommun i Jämtland ett informationsmöte och oron från de boende i området var stor. Och nu i onsdags (8 maj 2005) uttalade politikerna i ett enigt fullmäktige i Krokums kommun att varken prospektering eller brytning av uran ska få ske i kommunen och att politikerna därför vill att undersökningarna om eventuell uranbrytning stoppas. Maria Söderberg är centerpartist och förste vice ordförande i kommunstyrelsen:

- Vi har bestämt oss i det här landet för att inte fortsätta använda kärnkraft, säger hon,  till SR Jämtland, och då ska vi inte heller bryta uran. Att bryta uran är oerhört miljöskadligt i det område där man håller på, och det rimmar alltså inte med de framtidsplaner vi har för hur energi ska komma till.

********************************************

Medarbetare bakom detta program:

Kristina Hedberg, Anna Jaktén, Sanna Klinghoffer, Daniela Marquardt, Christian Ljung, SR Jämtland.