Sveriges modersmålsundervisning på bottennivå
De flesta elever som läser de nationella minoritetsspråken får undervisning en timme eller mindre i veckan. Det är långt under experternas rekommendationer.
– Jag vill lära mina barn det språket som jag pratar och sedan ska de lära sina barn. Vårt språk är unikt. Det är inte så många som kan det och många romer har tappat språket. Jag vill att språket fortfarande ska leva hos min familj, säger Leonoardo Wisniewski, som går i nionde klass i Angered utanför Göteborg.
En gång i veckan så har han 80 minuters undervisning i sitt modersmål – romani chib. Det räcker inte, tycker han, och ändå är det mer än riksgenomsnittet.
Det visar en enkät som Sisuradio på Sveriges Radio skickat ut till alla Sveriges kommuner och som 89 procent av kommunerna svarat på. De flesta elever som läser de nationella minoritetetsspråken som samiska, romani och finska som modersmål i grundskolan får undervisning i en timme eller mindre i veckan.
Det är långt under experternas rekommendationer.
Sverige har också förbundit sig i internationella konventioner att hålla de nationella minoritetsspråken vid liv. Då räcker inte en timmes undervisning i veckan, säger professor Jarmo Lainio vid Stockholms universitet som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråken.
– Inom Europarådets arbete där man rekommenderar olika länder att ha en miniminivå på den här typen av undervisning, där Sverige ligger på en absolut bottennivå, så brukar man räkna med 4-5 timmar i veckan. 3-4 timmar är väl någon slags minimum som man överhuvudtaget kan acceptera som godkänt ur den synvinkeln att det ska räcka till för någonting, säger Jarmo Lainio.
Europarådet har kritiserat Sverige vid åtta tillfällen sedan millennieskiftet. Situationen börjar bli brådskande, skriver Europarådet, och betonar att elever behöver minst tre timmars undervisning i veckan eller ämnesundervisning på modersmålet.
Angelina Dimiter Taikon är adjungerande lärare i pedagogik vid Södertörns högskola. Hon är mycket kritisk till modersmålsundervisningen i Sverige.
– Nästan alla modersmålslärare måste gå ihop och tala om att situationen är ohållbar. Man kan inte på nio år, på 360 timmar, lära sig ett språk. Det är inte rimligt och det är inte helt okej. Det behövs mer tid för att man ska kunna göra det här, säger Angelina Dimiter Taikon.
Men som Sveriges Radios enkät visar så får inte elever undervisning i den utsträckning som rekommenderas av Europarådet.
I somras ändrades skollagen och nu får alla elever från de nationella minoriteterna läsa sina minoritetsspråk i grundskolan även om de inte kan språket sedan tidigare, och även om deras föräldrar inte pratar språket. Men ändå ligger Sverige på en bottennivå i Europa, säger Jarmo Lainio, vid Stockholms universitet som sitter i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråken.
– Som helhet måste man säga att Sverige är verkligen en kvarsittarklass i europeiska sammanhang. Det finns många andra länder som har mer avancerat stöd även till små språk som inte så många talar, säger Jarmo Lainio.
Leonardo Wisniewski får undervisning en gång i veckan på sitt modersmål, romani chib. Hemma hos Leonardo pratar de språket men han tycker ändå inte att det räcker, utan han vill ha mer undervisning än 80 minuter i veckan – trots att det ligger långt över genomsnittet.
– Jag skulle kanske vilja ha mer undervisning. Det är bara en gång i veckan. Det är efter skolan och då är jag trött och vill ibland sova under lektionerna, säger Leonardo Wisniewski.
