Tungmetall i brunnar riskerar förbli oupptäckt
Rekordhöga halter av bly och kadmium har hittats i brunnsvatten i Skåne. Troligen kommer det ur bergarter och geologer varnar för att det kan finnas på andra håll i landet.
Peter Dahlqvist vid SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, som har gjort undersökningen i Skåne har inte sett så höga nivåer tidigare.
– Ja det är extremt höga halter. Och framförallt är det väldigt många brunnar inom ett väldigt litet område. Och väldigt höga halter, de ligger väl uppemot 400 - 600 mikrogram per liter.
Gränsvärdet för bly är 10 mikrogram per liter och för kadmium 5 mikrogram. De mest extrema värdena för bly ligger alltså mellan 40 och 60 gånger gränsvärdet.
Bly i höga halter kan skada nervsystemet hos barn. Liksom kadmium lagras det i kroppen. Drabbade brunnsägare får stöd och råd av kommunen, säger Höörs miljöinspektör Lisa Törnqvist till VA-branschens tidskrift Cirkulation.
Efter de första upptäckterna av tungmetaller i dricksvatten i Höör blev kända för några år sedan, har SGU undersökt fler brunnar och kartlagt grundvattenflöden och berggrund.
De höga halterna av bly och kadmium har naturliga orsaker, säger Peter Dahlqvist:
– Ja allt pekar på naturliga orsaker. Troligen är det så att det från början kommer från berggrunden.
Hur många brunnar som kan ha problem finns ingen säker uppgift om. Men det kan mycket väl vara så att fler svenska familjer inte vet om att deras barn dricker vatten med farliga tungmetaller.
Nivåerna kan variera väldigt mellan närliggande brunnar, och det går inte att avgöra enbart utifrån den lokala berggrunden hur stor risken är.
En zon med liknande bergarter som i Höör sträcker sig snett över hela Skåne.
SGU rekommenderar mätningar i flera skånska kommuner och även i Östersundstrakten, kring Linköping och vid Mönsterås i Kalmar län.
För enskilda brunnar är det fastighetsägaren som har ansvar för vattenkvaliteten.
Men många känner inte till varken grundvattenströmmar eller berggrund. Bly och kadmium ingår vanligen inte i vattenanalyser. Ingen myndighet är ansvarig för att informera de ca en miljon ägarna av enskilda brunnar om vilka kontroller de bör göra.
Det är ett problem, tycker Kenneth Persson som är professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet:
– Jag tycker det är väldigt besvärande att vi år 2016 inte har strukturer att se till att information sprids till berörda.
Det är en lucka i lagstiftningen, att alla de här enskilda vattentäkterna hänger för sig själva.
–De är inte reglerade lika tydligt som de kommunala vattentäkterna, där det finns ett rejält regelverk och både en leverantör av dricksvatten och en kontrollant som ser till att man följer regelverket, säger Kenneth Persson.