Så söker du i Panamadokumenten
Nu finns en databas med en del av informationen från den stora läckan av information som kallas Panamadokumenten tillgänglig på nätet. Där kan alla se företag och personer kopplade till advokatfirman Mossack Fonseca.
Organisationen för grävande journalistik, ICIJ, har nu gett allmänheten tillgång till Panamadokumenten för att få hjälp med att vaska fram mer information från den gigantiska läckan. Databasen innehåller uppgifter om över 360 000 personer och företag med kopplingar till offshorebolag. Informationen kommer från Panamadokumenten och en tidigare läcka 2013 som kallas Offshoreläckan.
Det är dock inte hela databasen med alla dokument som fler än 370 journalister i 80 länder haft tillgång till i ett år. Med hjälp av datorer har den kompletta databasen gåtts igenom och namn, länder och adresser till ägare och aktieägare av bolagen har hämtats ut. När det gäller Sverige förekommer ungefär 200 namn i databasen.
Orsaken till att inte lägga ut hela databasen, förutom dess enorma omfång, är att det finns personuppgifter och annan information om människor som inte har brevlådeföretag, till exempel anställda. Det finns också information som det inte vore försvarbart att publicera utan att det tagits ett publicistiskt beslut, som skulder eller belägg för brottslig verksamhet.
Syftet med att lägga ut databasen i den här formen är helt enkelt att journalisterna behöver hjälp med att undersöka denna mängd av material. Joachim Dyfvermark, reporter på Uppdrag Granskning som arbetat med att gå igenom den kompletta databasen, förklarar att information som finns i den publika databasen är en bra början för att gå vidare med en närmare granskning för bekräftelse.
– Inte sällan har vi ungefär samma utgångsläge, det vill säga ett namn på en person och ett namn på ett brevlådeföretag. That’s it, säger Joachim Dyfvermark.
Viktigt att tänka på är att bara för att en person eller ett företag förekommer i databasen är inte det något bevis för brottslig verksamhet, påpekar Joachim.
– Bara det att man förekommer där betyder inte per definition att man skattefifflat eller sysslat med penningtvätt. Varje unik träff måste man gå vidare och göra en egen research kring för att kunna säkerställa vad syftet är, säger Joachim Dyfvermark.
Det finns helt enkelt legitima skäl för att sätta upp ett offshorebolag.
Joachim Dyfvermark hoppas nu på att många fler ögon på materialet kan vaska fram tips som kan bli nya avslöjanden. Det handlar då om att upptäcka individer i sammanhang som journalisterna hittills inte har sett.
– Mycket research bygger på förkunskaper eller möjligheter att se kopplingar mellan individer och vad de har för bakgrund. Det finns säkert scoop som vi har missat, därför tycker jag det är jättebra att databasen blir publik.
Men för att sedan bekräfta och göra det försvarbart att gå ut med informationen räcker det inte med att hitta en intressant koppling. När något av intresse väl har upptäckts är då det riktiga arbetet börjar.
– Det finns tyvärr inga genvägar. Man får göra precis som vi har gått till väga. Man får ta reda på vem den här personen är, vad den har för bakgrund och vad det sannolika skälet är till varför personen har brevlådeföretag. Väldigt mycket arbete.
Så söker du själv bland Panamadokumenten
- Besök databasen. På förstasidan går det att skriva in en sökfras om du vet vad du letar efter eller bara välja land, klicka sök och se vad som dyker upp.
- Sökträffarna visas. Fliken ”Offshore entities” listar offshorebolagen, ”Officers” listar personer eller juridiska personer som står som ägare till företagen. ”Intermediaries” listar jurister och andra som hjälpt till att skapa bolaget och adresser hittar du på sista fliken.
- Väl inne på ett bolag finns ett verktyg som visar kopplingar mellan andra poster i databasen och det går att följa dessa kopplingar som ett nät genom att klicka sig vidare.